Nya roamingregler – så arbetar PTS

Den 15 juni börjar nya regler gälla vid användande av en mobiltelefon i annat EU-land, s.k. roaming. Reglerna innebär att en mobiloperatör i EU som huvudregel inte får debitera slutkunder någon extra avgift utöver det nationella slutkundspriset för röstsamtal, sms och data när en mobiltelefon används inom EU.

En förutsättning för att avgifterna ska kunna avskaffas i slutkundsledet har varit att ser över motsvarande avgifter som operatörerna tar ut av varandra. I TSM-förordningens förarbete konstaterades att det inte gick att ta bort avgifterna på slutkundsnivå på ett hållbart sätt med de, vid den tidpunkten, reglerade avgiftsnivåerna mellan operatörerna. De reglerade avgifterna som operatörerna får ta ut av varandra har därför sänkts ytterligare.

PTS har arbetat med denna fråga såväl på hemmaplan som inom Berec och EU-institutionernas arbete. Målet har varit att få till en reglering som innebär ett hållbart avskaffande av avgifterna på slutkundsnivå där hänsyn tas till såväl konsumenter som roamingleverantörer.

För PTS innebär de här nya reglerna ett antal nya uppgifter.

Policy för skälig användning

För att förhindra onormal användning eller missbruk av de nya reglerna har mobiloperatören möjlighet att tillämpa en policy där de t.ex. kan sätta en gräns för hur mycket data en konsument får använda till samma pris som hemma när denne använder sin mobiltelefon i ett annat EU-land. Det innebär att man inte kan räkna med att få använda lika mycket surf som hemma. Hur dessa gränser får sättas bestäms i TSM-förordningen.

Om en operatör tillämpar en policy där de begränsar datavolmen för roaming för slutkunden ska operatören anmäla denna policy till PTS. Vi kan sedan komma att vidta åtgärder för det fall denna policy inte anses vara i enlighet med gällande regler.

Tilläggsavgift för roaming

Under specifika och exceptionella omständigheter kan en operatör, då denne inte anser sig få kostnadstäckning för sina tillhandahållna roamingtjänster, hos PTS ansöka om tillstånd att debitera slutkunden en tilläggsavgift för använd roamingtjänst.

PTS ska inom en månad från mottagandet av en ansökan godkänna eller avslå tillämpning av tilläggsavgift. Om PTS anser att ansökan är ogrundad eller att det saknas information har PTS ytterligare en period på två månader på sig att fatta sitt slutgiltiga beslut.

Läs mer om roaming på PTS webbplats.

Fredrik Kapper

Av Fredrik Kapper
PTS enhet för elektroniska kommunikationstjänster

PTS nya regleringsverktyg för det fasta nätet närmar sig samråd

Kring jul förra året beskrev jag de utmaningar som låg framför PTS i att ta fram en ny kalkylmodell för det fasta nätet.

Jag berättade då varför PTS behöver ett relevant och framtidssäkert regleringsverktyg på en snabbt föränderlig och dynamisk marknad. Skälen är många.

Verktyg i arbetet med att digitalisera Sverige

Utöver att kunna fastställa kostnadsresultat inom ramen för vår konkurrensfrämjande reglering behöver PTS bland annat bibehålla förmågan att långsiktigt bedöma investeringskostnaderna för att digitalisera Sverige. I takt med att utbyggnaden av fiberbaserat bredband når allt längre ut – till fler människor som bor utanför tätorter – blir det allt svårare att korrekt uppskatta kostnaderna för detta. Här blir den nya kalkylmodellen ett viktigt verktyg.

En trovärdig regleringsmyndighet behöver ha tillgång till en modern och framtidssäker kalkylmodell. Eftersom vår kommande modell bygger på geografisk data för hela Sverige blir den ett framtidssäkert verktyg som vid behov kan svara upp mot flera av de nuvarande och kommande utmaningar som PTS och marknaden står inför.

Ett omfattande och tidskrävande arbete

Vi har sedan slutet av 2016 arbetat intensivt med att få tillgång till relevanta uppgifter från marknadens aktörer kring bland annat kostnader. I vissa fall har vi gjort egna bedömningar av de kostnader som en hypotetisk effektiv operatör kan antas ha.

Nära kopplat till själva modellen hör det modellreferensdokument (MRD) som beskriver de principer kring vilka modellen är uppbygg. Ett utkast till detta dokument har redan varit på samråd med marknadens parter. Vid samrådet kom många relevanta synpunkter in som vi noga bedömt och i flera fall tagit intryck av genom justeringar av föreslagna principer.

Ett ytterligare dokument är modelldokumentationen, som är en beskrivning av hur modellen är uppbyggd och hur den ska användas. PTS kommer även att uppdatera kalkylräntan för det fasta nätet samt ta fram utkast till omprövningsbeslut med uppdaterade kostnadsresultat för marknad 1 och marknad 3a (priser för kopparaccess).

Samråd och information efter sommaren

Jag kan nu med glädje konstatera att alla de relevanta byggstenarna börjar ta form.

Det innebär att vi snart kan ta nästa steg och samråda vår inriktning med marknadens aktörer. För att PTS ska kunna utföra ett meningsfullt samråd behöver alla delar som ingår och hänger ihop vara väl genomarbetade.

Mot den bakgrunden planerar vi att samråda modell med underliggande dokumentation i början av september 2017. I nära anslutning till detta avser vi också att anordna ett informationsmöte där de som önskar får möjlighet att muntligt ställa frågor kring modellen. Vi återkommer med närmare information om mötet längre fram.

Efter genomfört samråd och beaktande av synpunkter sker notifiering till EU-kommissionen. Det är slutgiltigt PTS styrelse som fattar beslut om användning av den nya modellen för fastställande av nya kostnadsresultat.

Kristian Viidas

Av Kristian Viidas
chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.

Så kan PTS reglering gynna konsumenterna

PTS ska arbeta för en effektiv konkurrens på bredbandsmarknaderna till nytta för konsumenterna. Men vilka mekanismer och faktorer är det som styr de ekonomiska utfallen, och hur kan reglering göra det bättre för konsumenterna? I en nyligen utgiven rapport analyserar PTS dessa frågor.

I rapporten berättar vi, utifrån ekonomisk teori, hur konkurrensen typiskt sett fungerar på bredbandsmarknader där nätägare kontrollerar en flaskhalsresurs. Alltså en resurs som är svår för andra aktörer att återskapa men som är en nödvändig insatsvara för att producera bredbandstjänster till slutanvändare.

Effektiv produktion leder till lägre priser

I den värdekedja som leder fram till att konsumenter erbjuds bredbandstjänster ingår flera moment. Vi har analyserat under vilka förutsättningar en nätägare väljer att utföra alla moment i värdekedjan i egen regi, dvs. vara vertikalt integrerad, eller väljer att endast äga nätet och sälja tillträde till andra operatörer som i sin tur erbjuder slutkundstjänster. Vi kan konstatera att i en oreglerad värld kommer en vinstmaximerande nätägares beslut om detta att bero på effektivitetsskäl och, under vissa förutsättningar, på konkurrensbegränsande motiv.

Om effektivitet är det huvudsakliga motivet kommer nätägaren att sälja tillträde till andra operatörer i den mån de bidrar till effektivitet, t.ex. gör att kostnaderna i värdekedjan blir lägre. Av samma skäl skulle nätägaren göra allting själv om det är effektivare. Nätägarens och konsumenternas intressen sammanfaller oftast i det läget, eftersom effektivare produktion kan förväntas leda till ökad nytta även för konsumenterna i form av lägre priser.

En monopolistisk nätägare har oftast möjlighet att utvinna monopolvinsten på marknaden. Det gäller även om denne endast säljer tillträde till operatörer som i sin tur säljer tjänster till slutkunder, eftersom monopolisten bestämmer priset för tillträdet. Konkurrens mellan tjänsteleverantörer i efterföljande led kan inte i sig förväntas förhindra att konsumenter betalar monopolpriser, så länge tjänsteleverantörerna betalar monopolpriser för tillträde till nätet.

Under vissa förutsättningar har nätägaren inte möjlighet att sätta monopolpriser för nättillträde, och då kan nätägaren ha konkurrensbegränsande incitament att monopolisera andra led i värdekedjan för att öka sina vinster. Om en tillträdande operatör skulle ha möjlighet att utmana nätmonopolet kan det vara ytterligare ett motiv för nätägaren att inte bevilja tillträde till andra operatörer. Ett sådant beteende från en nätmonopolists sida ger upphov till konsumentskada.

Att reglera monopolister

I rapporten har vi även tittat på effekterna av olika sätt att reglera en monopolistisk nätägare. En typisk reglering är att nätägare åläggs att till ett reglerat pris bevilja tillträde till andra operatörer. Prisregleringen medför oftast att nätägaren inte har möjlighet att sätta monopolpris på tillträdet. Om konkurrensen fungerar effektivt mellan tjänsteleverantörer som hyr tillträde till nätet kommer en sådan reglering leda till att priserna blir lägre för konsumenterna.

Medför prisregleringen att nätägaren inte kan sätta monopolpriser i nätledet har nätägaren incitament att monopolisera efterföljande led, för att utvinna konsumenternas betalningsvilja genom monopolpriser där i stället. För regleringsmyndigheter, som t.ex. PTS, är det då viktigt att se till att en sådan strategi inte är möjlig, så att en effektiv konkurrens upprätthålls mellan tjänsteleverantörer.

Vi kan se att regleringar som inte innehåller ett pristak, t.ex. tillträdesreglering i kombination med förbud mot marginalklämning, inte på samma sätt begränsar nätägarens möjlighet att utvinna monopolvinsten, men däremot förhindrar konkurrensbegränsande utestängningsstrategier. Denna typ av reglering är mindre ingripande och kan därför motiveras i vissa fall då möjligheter till långsiktiga monopolvinster inte föreligger men där konkurrensen ändå behöver stödjas för att marknaden ska utvecklas mot en effektiv konkurrens.

Andra typer av nätägare

Beskrivningen av hur konkurrensen fungerar ändras om en nätägare inte har som huvudsakligt mål att maximera sin vinst. I den mån t.ex. offentligt ägda nät inte är vinstmaximerande, utan sätter lägre priser än vad som vore maximalt lönsamt, utvinns inte en eventuell monopolvinst i nätägarledet. Om konkurrensen mellan tjänsteleverantörer är effektiv i efterföljande led kommer det lägre priset för nättillträdet i så fall att komma konsumenterna till godo i form av lägre priser för slutkundstjänsterna.

Observera att denna slutsats helt och hållet bygger på antagandet att en offentlig nätägare avstår från den eventuella monopolvinst som den annars skulle kunna ta ut. Slutsatsen ändras, och resonemanget blir det samma som för en privat monopolist, om en monopolistisk offentlig nätägare sätter helt affärsmässiga priser. Offentligt ägande av nät kan också av andra skäl ha negativa välfärdseffekter, som inte berörs närmare i rapporten. Om verksamheten bedrivs ineffektivt (dvs. om kostnaderna är höga) kan slutkundspriset ändå bli högt. Om offentligt ägande driver bort privat kapital kan det på sikt ha negativa effekter på investeringar och innovation.

Läs gärna vår rapport som du hittar på PTS webbplats.

Johan Selin

Av Johan Selin
PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur