Möten med givande samtal om driftsäkerhet på landsbygden

I förra veckan besökte PTS fem kommuner i Västerbotten och Jämtland för att diskutera driftsäkerhet på landsbygden. Fem intensiva dagar där vi fått träffa lokala operatörer och representanter för allmänheten.

För att få en bättre bild av de utmaningar som finns på landsbygden valde vi ut fem kommuner som vi tror har särskilda utmaningar och som även kan vara representativa för övriga landet: Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund.

De möten som vi har haft med kommuner, operatörer och andra aktörer på de fem orterna är en del av ett projekt som PTS driver med syfte att studera driftsäkerhet på landsbygden. Förutom att kartlägga eventuella problem ska vi även ge förslag på åtgärder för att förbättra driftsäkerheten. I projektet ingår inte att kartlägga mobiltäckning, kapacitet och förändringar i kopparnätet. Det är dock viktiga frågor som PTS adresserar i andra arbeten. Det här projektet fokuserar på driftsäkerhet, det vill säga reparationstider, underhåll, reservkraft och liknande.

Särskilt tack till kommunernas bredbandskoordinatorer!

Mötena som vi har haft har varit mycket informativa och givande. Vi har träffat bredbandskoordinatorer, räddningschefer, konsumentvägledare, kommunalråd, ansvariga för trygghetslarm samt driftansvariga för stadsnäten. Jag vill rikta ett särskilt tack till bredbandskoordinatorerna i de fem kommuner som vi har besökt. Tack vare deras hjälp har vi fått en bra bild av de behov och problem som kommuninvånare och företag upplever att de har med telefoni och internet.

Vi kommer nu att genomföra liknande möten med ett antal nationella teleoperatörer för att se hur de arbetar med frågor som rör driftsäkerhet. PTS uppgift är att säkerställa att operatörerna följer regler om driftsäkerhet. Reglerna ställer krav på operatörerna att bedriva ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsarbete.

Rapport klart i början av 2018

Förutom att genomföra dessa möten samlar vi även in uppgifter från operatörerna för att få en så heltäckande bild som möjligt av driftsäkerheten. När vi har haft mötena ska vi analysera all information, ta fram en rapport med våra slutsatser och eventuella förslag på åtgärder för att förbättra driftsäkerheten. Vi räknar med att rapporten blir klar i början av 2018.

Utsikt från bilfönstret

Fem orter på fem dagar. Det blir ett antal mil i bil. Det här helt okej när vi bjuds på så här vacker natur.

Snart dags för möte i Storumans fina kommunhus. Från vänster: Peder Cristvall, jag själv, Anna Montelius och Björn Scharin.

Möte i Vilhelmina

Vi träffar stadsnätet i Vilhelmina, samt kommunens räddningschef som hjälper stadsnätet.

 

Emelie Björkegren Näslund

Av Emelie Björkegren Näslund
projektledare på nätsäkerhetsavdelningen.

Systematiskt säkerhetsskyddsarbete förutsättning för balanserat skydd

I förra veckan avslutades den utbildning i säkerhetsskydd för säkerhetsskyddschefer inom sektorn elektronisk kommunikation som PTS anordnade tillsammans med Försvarshögskolan och Säkerhetspolisen.

Åtta intensiva dagar, utspridda över ett halvårs tid, har kommit till ända. Det känns faktiskt som en bedrift att ha lyckats klämma in allt från den säkerhetspolitiska kontexten och den rådande hotbilden, till vilka utmaningar den nya säkerhetsskyddslagen för med sig, på bara åtta dagar. Och då utgjorde alla föreläsningarna bara en del av kursen, där den andra delen utgjordes av grupparbeten, diskussioner och många gemensamma lärdomar.

Vad har vi då gemensamt lärt oss?

Först och främst var det tydligt att säkerhetsskydd är ett aktuellt ämne. Under sommaren och hösten har rapporter om it-incidenter i samband med outsourcing eller felaktig hantering av känsliga uppgifter tidvis dominerat tidningsrubrikerna. Sveriges förmåga att skydda uppgifter som rör rikets säkerhet har gått från att vara ett specialintresse för några få till att diskuteras kring köksbord över hela landet. Att omvandla detta intresse till något konstruktivt har stått högt på PTS utbildningsagenda. Utöver den ovärderliga möjligheten att kunna lära av andras erfarenheter finns här en chans att sätta frågan på agendan inom den egna organisationen och få tillgång till de stöd och resurser som säkerhetsskyddet behöver.

Den andra lärdomen var att ett balanserat skydd är beroende av ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete, med säkerhetsanalysen i centrum. Ett av de mest uppskattade inslagen i utbildningsprogrammet var därför det konkreta metodstöd som Säkerhetspolisen erbjuder, inte minst genom sina vägledningar. Under utbildningen fick deltagarna även möjlighet att blanda teori och praktik och de grupparbeten som genomfördes vittnar om en enorm kompetens och vilja att samarbeta över företagsgränserna i frågor som rör Sveriges mest skyddsvärda resurser.

Denna vilja och förmåga att samarbeta, utifrån de särskilda förutsättningar som råder i en privatiserad, decentraliserad och högteknologisk sektor, tar jag med mig som min alldeles personliga lärdom. Trots olika syn på sakfrågor och ibland olika förutsättningar för att bedriva säkerhetsskyddsarbete var deltagarna generösa med sin kunskap, synpunkter och funderingar.

Kursslut innebär ingalunda slut på det säkerhetsskyddsarbete som PTS bedriver. Operatörernas expertkunskaper behöver omhändertas och operationaliseras. Jag förutspår att PTS nyskapade enhet för säkerhetsskydd och intern informationssäkerhet kommer få många intressanta uppgifter i framtiden.

Joanna Rutkowska

Av Joanna Rutkowska
PTS enhet för robusthet och beredskap

Kamp om slutkundsintäkterna på tv-marknaden – är content verkligen king?

”Content is king”, hävdade Bill Gates för snart två decennier sedan, i en artikel publicerad 1996. Hans spaning gick ut på att ”content”, innehåll, är det som kommer driva utvecklingen på Internet. Och i många stycken fick han rätt. Rörlig bild, som sannolikt är den största innehållstjänsten på nätet i dag, står för en stor del av trafiken och förutspås öka än mera. Men om nu innehållstjänsterna är det som driver utvecklingen, innebär det också att det är innehållsleverantörerna som helt sätter villkoren för den här marknaden, eller är frågan mera komplex än så? Och om nu innehåll är det som kunderna efterfrågar, när blir strömmad tv (streaming) en samhällsomfattande tjänst på samma sätt som vissa andra tjänster som levereras över den nya infrastrukturen?

PTS bevakar inom ramen för sin marknadsanalys utvecklingen på tv-marknaden. Vi sitter även i styrelsen för den opartiska konsumentbyrån Telekområdgivarna, tillsammans med Konsumentverket och ledamöter för branschen. Telekområdgivarna ger råd och stöd till konsumenter även på tv-marknaden.

Utifrån det vi ser i vår omvärld är det en inte alltför djärv gissning att vi kommer se fler tvister framöver som rör tv-kanaler och tv-utbud, och som har sin grund i hur slutkundsintäkterna ska fördelas mellan de olika aktörerna i det nya tv-ekosystemet. Vi har redan sett sådana tvister i USA mellan streamingleverantörer och internetaccessleverantörer, och i Europa mellan kanalbolag och accessleverantörer.

Kamp om slutkundsintäkterna

Det är i huvudsak tre typer av aktörer som kämpar om slutkundsintäkterna. Vi har tablå-tv-aktörerna – med viktiga livetjänster – som vill finnas på så många plattformar som möjligt på förmånliga villkor, vi har streamingleverantörerna – Netflix, HBO mfl – som utmanar de traditionella tablåleverantörerna med ett egenproducerat attraktivt utbud, och vi har distributörerna, som vill få betalt för att leverera innehållet på sina olika plattformar. Ibland intar samma aktör flera av dessa roller genom att vara vertikalt integrerade. Oavsett om de är nya utmanare eller om de funnits länge på marknaden kämpar de för att hitta sin identitet och kontroll i det nya ekosystemet som håller på att utvecklas, och som rubbar gamla maktbalanser. I affärsförhandlingarna sinsemellan kommer de naturligtvis att använda de styrkor de innehar – oavsett om det handlar om programutbud eller kontroll över slutkundsaccessen. Och de är tvungna att nå överenskommelser för att leverera kundnöjdhet. Men vem som positionerar sig som starkast i detta nya ekosystem återstår att se. Det går inte entydigt att säga att ”content is king”.

Kan tv bli en del av den samhällsomfattande tjänsten?

Som regelverket nu ser ut är tv inte en del av den samhällsomfattande tjänsten (SOT), det vill säga tv ingår inte som samhällsviktig tjänst som hushållen och företagen ska ha tillgång till enligt EU- regelverket på telekomområdet. Däremot erbjuder samhället tv till medborgarna genom traditionell marksänd tv med ett antal fria tv-kanaler, som till exempel public service-kanalerna, i utbudet. Sändningstillstånden reglerar att det ska finnas en mycket stor hushållstäckning för public service-kanalerna i marknätet. Frågan om strömmad tv ska betraktas som en grundläggande samhällstjänst och vara reglerad med en viss miniminivå och med specificerade kvalitetskrav väcks då och då, inte minst när EU-regelverket ses över. Om strömmad tv skulle ingå innebär det att mininivån skulle behöva höjas väsentligt från dagens nivå på 1 Mbps. Det skulle behövas krav på kvalitetsparametrar också, för att ge kunderna en högkvalitativ upplevelse.

På PTS ser vi en trend att alltfler konsumenter efterfrågar strömmad tv, så sannolikt kommer regelverket behöva ses över i framtiden för att utröna om strömmad tv ska definieras som en samhällsomfattande tjänst eller inte. Hos många människor är nog uppfattningen redan i dag att strömmad tv är en grundläggande tjänst. Vi möts ofta av den uppfattningen när vi omvärldsbevakar. Och då måste man ha klart för sig att det krävs fortsatta stora i investeringar i infrastruktur för att alla hushåll ska få tillgång till den tjänsten. Härutöver måste hushåll som i dag saknar höghastighetsbredband vara beredda att betala sin del av kakan, dvs för sin egen anslutning till huset. Att människor prioriterar att framtidssäkra sin tillvaro genom att beställa en fiberanslutning ser vi i våra marknadsundersökningar. Men för att investeringarna inte ska avta behövs det att ännu fler ser nyttan med bredband, inte bara för strömmade tv-tjänster utan även för e-hälsotjänster, distansarbete, utbildning och annan kommunikation.

Sara Andersson

Av Sara Andersson
Chef för avdelningen för samhällsfrågor