PTS informerar om radioutrustning på tre mässor

I dag besöker jag tre pågående mässor i Stockholm: Allt för sjön, Fotomässan och vildmarksmässan Explore. Syftet är att informera om vilka regler som gäller för den som sätter radioutrustning på marknaden inom EU. Deltagande vid mässor är ett effektivt sätt att nå målgrupper som tillverkare, importörer och distributörer av utrustning med radiosändare, men även konsumenter.

Några exempel på utrustning som kan förväntas finnas i mässmontrarna i dag är VHF maritimradio, kameror med WiFi-funktion och jaktradio.

Vad är det då vi informerar om? Den kanske viktigaste aspekten för den som ska sätta en produkt på marknaden, och även för den som ska köpa en produkt är att säkerställa att den är CE-märkt. CE-märket garanterar att utrustningen uppfyller de väsentliga tekniska kraven som ställs inom EU. Det finns också administrativa krav, i form av vilken dokumentation och vilka övriga märkningar som ska medfölja utrustningen. Det ska till exempel finnas en deklaration om överensstämmelse med EU-regelverket och en bruksanvisning med rätt innehåll.

Här vill vi ge vägledning till målgrupperna så att det blir lättare för dem att göra rätt, genom att diskutera och dela ut informationsmaterial. Detta förebyggande arbete är både stimulerande och viktigt och kompletterar vår övriga marknadskontroll.

Vår uppgift inom marknadskontroll innebär bland annat att vi får ta in och kontrollera utrustning. Vi identifierar utrustning genom exempelvis stickprov, till följd av tips eller genom egna undersökningar.

Konsument? Kolla efter CE-märket

Även om vi primärt riktar oss till de som sätter utrustning på marknaden är det också viktigt att informera konsumenter om vad de ska tänka på när de köper en produkt med radioutrustning. Här kan jag ge tre goda råd:

  • Kontrollera att utrustningen är CE-märkt.
  • Kontrollera att det finns en bruksanvisning på svenska eller engelska.
  • Undvik privatimport av radioutrustning eftersom det finns risk att störa radioanvändning i Sverige om utrustningen använder fel frekvensband.

Genom vårt arbete bidrar vi till att minska risken för radiostörningar i Sverige samt till att ge förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan seriösa aktörer. Mina besök på mässor brukar vara mycket givande, och kanske ses vi nästa gång?

Birger Hägg

Av Birger Hägg
expert på marknadskontroll

LEK – 15-åringen håller sig ung genom ständiga uppdateringar

Ska lagar vara ristade i sten? De tio budorden levererades på stentavlor, men lyckligtvis är processen när vi i dag skriver lagar lite smidigare. Lagar är nämligen i hög grad levande dokument. Ett exempel är lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som i år fyller 15 år. LEK påverkar den största delen av PTS verksamhet, och ändringarna i LEK har varit många genom åren.

Det finns flera skäl till att lagar förändras. De ursprungliga reglerna kan behöva kompletteras och förtydligas i takt med att deras tillämpning prövas i domstol. Det kan komma nya företeelser eller politiska viljeyttringar som gör att nya områden ska regleras.

EU:s lagstiftningsarbete påverkar i stor utsträckning utformningen av LEK. Just nu pågår förhandlingar om ändrade regler på EU-nivå som kommer att behöva omsättas i nationell lagstiftning. Och regeringen kan naturligtvis på eget initiativ driva fram lagändringar. Men PTS, som tillämpar lagen, har också möjlighet att föreslå lagändringar till regeringen, om det finns problem som behöver åtgärdas.

PTS har lämnat förslag om lagändringar i LEK

Vårt samhälle blir alltmer beroende av fungerande och stabila internetanslutningar och det finns regler i LEK för att garantera integritet och driftsäkerhet i näten. I februari lämnade PTS ett förslag till regeringen där vi bl.a. föreslår att det i LEK bör införas en möjlighet för myndigheten att ålägga operatörer som inte följer bestämmelserna i LEK sanktionsavgifter. PTS menar att detta kan stimulera regelefterlevnad på ett bättre sätt än genom tillsynsbeslut med hot om vite.

Flera ändringar av LEK har genomförts genom åren för att anpassa regelverket till samhällsutvecklingen och marknadens behov.

Smidigare rättsprocesser och funktionell separation

De första årens tillämpning av lagen visade att rättsprocesserna när PTS beslut överklagades blev mycket omfattande och långdragna. Det här gav problem med förutsebarheten på marknaden. . En utredning ledd av Urban Karlström fick då i uppdrag att föreslå effektiviseringar och i januari 2008 fanns nya regler på plats. Kammarrätten blev sista instans för mål enligt LEK. Möjligheten att åberopa nya omständigheter under processen begränsades och ekonomiska experter ersatte nämndemännen vid domstolsprövningen i vissa LEK-mål.

En annan förändring under 2008, som skedde efter initiativ av PTS, var att skapa en möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om att funktionellt separera grossist- och slutkundsverksamheten hos en vertikalt integrerad operatör med betydande inflytande på marknaden. Syftet med lagändringen var att säkerställa insyn och icke-diskriminering när andra operatörer ville använda Telias nät för att själva kunna erbjuda tjänster.

Tydlighet om tillstånd, bättre konsumentskydd och stärkt nätsäkerhet

På det viktiga spektrumområdet har reglerna också ändrats genom åren. En viktig förändring gällde vad som ska ske när ett tillstånd att använda radiosändare, i frekvensband där det råder stor konkurrens om resursen radiospektrum, löper ut. Här förändrades reglerna i LEK 2010 så att tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensområde inte förnyas automatiskt när de löpt ut, utan rätten att använda frekvenserna ska tas tillbaka av staten och tilldelas på nytt. Det möjliggör för fler aktörer att komma in och konkurrera på marknaden.

2011 kom ett paket med lagändringar till följd av en översyn av EU-direktiv. Det handlade bl.a. om nya konsumentskyddande regler som transparens i avtalsvillkor och kortare bindningstider och uppsägningstider. PTS fick också skarpare verktyg för att ställa krav på operatörernas driftsäkerhetsarbete och hantering av abonnenternas integritet. Bland annat infördes krav på rapportering till PTS av incidenter inom driftsäkerhet och integritet.

Ungefär vid den här tiden blev det också tydligt att det fanns behov av bättre regler i LEK för prisreglering. De priser som operatörerna får ta ut av varandra när de använder varandras nät bestämdes i en tillsynsprocess och efter – återigen – utdragna domstolsprocesser. PTS föreslog då att myndigheten skulle få bestämma priserna på förhand och i juli 2014 fanns tydligare regler på plats.

Att lagar kan förändras är positivt. Lagar ska möta och fungera i den samtid som de är tänkta att påverka, och därför är det bra att stentavlornas tid är förbi. Många förbättringar har, som sagt, gjorts under LEK:s femtonåriga liv. Det här var några exempel, och vi hoppas att fler är på gång, när regeringen och i slutänden riksdagen sagt sitt om PTS senaste förslag.

Karolina Asp

Av Karolina Asp
PTS chefsjurist

8 månader med nya roamingregler – vi surfar mer i EU

Den 15 juni 2017 började nya regler att gälla som innebar att en mobiloperatör i EU som huvudregel inte längre fick ta ut någon extra avgift från sina slutkunder, utöver det nationella slutkundspriset för röstsamtal, sms och data när mobiltelefonen eller surfplattan används vid tillfälliga resor i ett annat EU-land.

Vid en titt i backspegeln kan vi konstatera att de nya reglerna har fallit ganska väl ut i form av ökat användande. Slutkunderna är i en mycket större omfattning än innan 15 juni 2017 uppkopplade när de reser inom EU, samtidigt som deras kostnader har minskat avsevärt. Dataanvändningen för svenska slutkunder vid resa i EU har t.ex. ökat femfaldigt vid jämförelse mellan 3:e kvartalet 2016 och motsvarande period 2017.
Arbetet med att få reglerna på plats hade pågått under flera år i EU. En av utmaningarna var att hitta ett sätt att reglera så att slutkunden ska kunna använda sin telefon i EU på samma sätt som hemma, samtidigt som avskaffandet av tilläggsavgifter för roaming för slutkunderna sker på ett hållbart sätt för operatörerna. Det innebar att de avgifter operatörerna betalar till varandra för roaming i grossistledet behövde sänkas. Om inte operatörerna har möjlighet att få kostnadstäckning fanns risken att de skulle sluta tillhandahålla roamingtjänster och/eller höja avgifterna för andra tjänster för att på så sätt kompensera för sina roamingkostnader. Detta var naturligtvis ingen önskvärd effekt, varken för lagstiftarna eller slutkunderna.

Olika sätt att möta tappade roamingintäkter

Operatörerna har hanterat denna minskade roamingintäkt genom olika typer av anpassningar, t.ex. har vi sett att vissa av de befarade konsekvenserna av regleringen har blivit verklighet. PTS har i sin kontinuerliga uppföljning av marknadsutvecklingen kunnat konstatera att operatörer i flera fall har höjt månadsavgifterna för sina mobilabonnemang. En annan observation är att vissa operatörer har tagit bort roamingmöjligheten för slutkunder som har lågprisabonnemang och surfplattor (mobilt bredband). Detta trots att den gällande roamingförordningen i specifika fall ger en operatör, som inte anser sig få kostnadstäckning för sina tillhandahållna roamingtjänster, möjlighet att hos PTS ansöka om tillstånd att debitera sina slutkunder en tilläggsavgift för roaming. Endast i ett fall har PTS mottagit en sådan ansökan, en ansökan som PTS dock avslog då det visade sig att operatören gott och väl fick täckning för sina roamingkostnader.

Marknaden har anpassat sig

PTS har även under hösten övervakat och utövat tillsyn över tillämpningen av den ”policy för skälig användning” som en mobiloperatör har möjlighet att tillämpa i syfte att förebygga onormal användning eller missbruk av reglerna. Vår genomgång visar att drygt 10 svenska mobiloperatörer som erbjuder roamingtjänster tillämpar en sådan policy, vilken i dessa fall nästan uteslutande innehåller villkor för hur mycket data en slutkund kan använda vid resa i EU utan att betala någon tilläggsavgift för roaming.

I några fall har de villkor som operatörerna tillämpar blivit föremål för extra granskning och tillsyn från PTS sida. I ett ärende fanns det misstanke om att operatören inte automatiskt tillämpade de nya reglerna på kunder som tidigare hade valt en alternativ tariff och inte heller informerade kunderna om de fördelar de skulle gå miste om de behöll sin alternativa tariff. PTS tillsyn visade att operatören hade agerat korrekt. En annan fråga som PTS utreder gäller mobiltjänster som inte erbjuds på samma villkor vid roaming i EU som hemma i Sverige.

Vi kan avslutningsvis konstatera att de stora operatörerna har tagit till sig de nya reglerna relativt snabbt, medan det har tagit lite längre tid för små operatörer. Under de 8 månader som nu har gått sedan EU:s roamingmarknad fick en ny utformning har vi samtidigt sett en ständigt ökande anpassning till den nya verkligheten för operatörer med nya abonnemangsformer och slutkundserbjudanden som följd. På slutkundssidan har vi som nämnts ovan kunnat konstatera ökad användning av roamingtjänster, vilket får anses visa på en ökad medvetenhet. Regelverket är dock inte helt okomplicerat och det kommer därför även fortsättningsvis att vara en uppgift för PTS att förklara och tydliggöra gällande regler för såväl slutkunder som marknadsaktörer och andra intressenter.

Fredrik Kapper

Av Fredrik Kapper
PTS enhet för elektroniska kommunikationstjänster