Strategi, samverkan och kreativitet viktigt för bredbandsutbyggnad

Vingåkers kommun tillsammans med Regionförbundet Sörmland har stått värd för en nationell bredbandskonferens för kommunala och regionala bredbandssamordnare från hela Sverige. Konferensen samarrangerades med PTS, Bredbandsforum, IP-Only, Telia, Svenska stadsnätsföreningen och SKL. Här gavs deltagarna möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring frågor som utmaningar med bredbandsutbyggnaden, hur målen i regeringens bredbandsstrategi ska uppnås och vad som krävs av de olika aktörerna för ett helt uppkopplat Sverige 2025.

Något som var återkommande i diskussionerna var vikten av att olika aktörer samverkar för att vi tillsammans ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela Sverige. En annan fråga som återkom var vikten av att kartlägga hur bredbandsutbyggnaden och behovet av insatser ser ut och förankra det i strategier och handlingsplaner på kommunal och regional nivå. En tredje fråga som diskuterades var att det finns ett stort behov av att kommunicera nyttan av att som användare investera i snabbt och tillförlitligt bredband för framtiden.

Aktiva kommuner och län når längre

Det byggs bredband som aldrig förr i Sverige, bredbandsutbyggnaden på landsbygd tar fart och investeringarna i fast och mobil bredbandsinfrastruktur ökar. I PTS senaste bredbandskartläggning 2015 ser vi att fiberutbyggnaden ökat med åtta procentenheter på landsbygden på ett år och det investeras 10-12 miljarder varje år i fast och mobilt bredband i Sverige.

Det vi ser är gemensamt för de län och kommuner som lyckats bra med fiberutbyggnaden i Sverige är att de arbetar aktivt med frågan, har tagit fram en bredbandsstrategi och har en helhetssyn över länets eller kommunens behov. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta och för att vi ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela landet behöver många olika aktörer samverka och det finns många olika sätt att lösa det på. Vad vi också ser är framgångsrikt för en heltäckande bredbandsutbyggnad är att prova nya lösningar och vägar framåt exempelvis genom samverkansavtal, upphandling eller ägardirektiv med krav på täckning.

Bredbandsforum gör stora insatser för den fortsatta utvecklingen genom att främja samverkan kring bredbandsutbyggnad och genom kansliet för de regionala bredbandskoordinatorerna. De regionala bredbandskoordinatorerna fyller en viktig funktion som en kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet för både offentliga och privata aktörer, genom deras arbete med att stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor.

PTS främjar och stöttar utvecklingen

PTS arbetar med att främja utbyggnaden av snabbt bredband genom att informera, utbilda och samverka. Regeringens nya bredbandsstrategi har aviserat att PTS kommer att få en rad olika uppdrag som rör en del av de frågor som diskuterats på bredbandskonferensen i Vingåker. Bland annat kommer vi få uppdrag om att utreda hur tillståndsprocesser som är viktiga för bredband kan snabbas upp och vägleda länsstyrelser och kommuner i dessa frågor och att sprida kunskap om nyttan av bredbandsinvestering.

Vi ser fram emot att fortsatt aktivt bidra till ett helt uppkopplat Sverige år 2025!

Kerstin Karlsson

Av Kerstin Karlsson
Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

PTS har en viktig roll i arbetet för ett helt uppkopplat Sverige

Med visionen ”ett helt uppkopplat Sverige” presenterade regeringen strax före jul en ny bredbandsstrategi. Målen i strategin sträcker sig fram till år 2025, då hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. För första gången finns också ett politiskt mål som gäller tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där människor och saker normalt befinner sig.

Hur ser då regeringen framför sig att vi ska nå målen? Man talar om en marknadsstyrd utveckling som kompletteras med offentliga insatser. PTS får en framskjuten roll i genomförandet av strategin, genom att regeringen aviserar att vi kommer att få en rad uppdrag.

Redan i dag har PTS ett omfattande arbete på bredbandsområdet. Det innefattar såväl att främja konkurrens, att se till att radiospektrum finns tillgängligt, att säkerställa att näten är robusta och säkra, att driva och delta i främjandearbete och att mäta och följa upp utvecklingen. Dessutom finns regeringens Bredbandsforums kansli och sekretariatet för de regionala bredbandskoordinatorerna lokaliserat hos oss på PTS.

Bland de uppdrag som regeringen nämner i strategin vill jag lyfta fram några exempel.

Analys av stadsnät och offentliga bredbandsinvesteringar

Regeringen vill titta närmare på förutsättningar för och effekter av offentliga bredbandsinvesteringar och kommer att ge PTS i uppdrag att kartlägga och analysera styrning av stadsnät, samt tillhandahållande och utbyggnad av bredband kopplat till konkurrenssituationen. PTS ska utreda om det är möjligt och lämpligt att göra undantag från lokaliseringsprincipen som innebär att kommuner endast ska ha verksamhet i den egna kommunen. Dessutom vill regeringen se en analys av om och hur man tydligare kan skilja på leverans på grossistnivå och på slutkundsnivå i stadsnät.

Stöd till en kostnadseffektiv utbyggnad

PTS ska utreda hur tillståndsprocesser som är viktiga för bredband kan snabbas upp och vägleda länsstyrelser och kommuner i dessa frågor. Dessutom ska PTS, i dialog med de regionala bredbandskoordinatorerna, ge vägledning till regionala och lokala aktörer i hur fasta och trådlösa tekniker kan komplettera varandra för att nå målen. Den senare insatsen ligger i linje med den pilotstudie som PTS genomförde under hösten.

Se över nivån för samhällsomfattande tjänster

Ett ytterligare kommande uppdrag handlar om att utreda hur de samhällsomfattande tjänsterna ska se ut – i detta fall vilken nivå på bredbandsuppkoppling som alla ska ha tillgång till. I dag är denna nivå 1 Mbit/s. Denna nivå har gällt sedan 2010 och behöver förnyas när behoven har utvecklats.

Det är mycket glädjande att PTS får en central och viktig roll i bredbandsstrategin. Jag är övertygad om att målen i strategin kommer att sporra oss alla, såväl de aktörer som investerar mycket i utbyggnaden varje år som våra kommuner, länsstyrelser och övriga myndigheter. Regeringen uttrycker väldigt tydligt i strategin att det är många olika aktörer och intressenter som behöver agera för att vi ska nå fram.

Efterfrågan på välfungerande bredbandstjänster är just nu mycket stark bland svenska hushåll och företag. Regeringen lyfter fram slutanvändares efterfrågan som en nyckelfråga. I vissa fall behöver den stimuleras genom mer information om nyttan med snabbt bredband. Men även om inte riktigt alla ännu är beredda att satsa på att ansluta sig till snabbt bredband tror jag att den största utmaningen, glädjande nog, kommer att vara att lyckas möta en stadigt ökande efterfrågan bland hushåll och företag.

Sara Andersson

Av Sara Andersson
Chef för avdelningen för samhällsfrågor

PTS nya regleringsverktyg för det fasta nätet tar form

En hörnsten i PTS arbete är att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna.

När vi lyckas i vårt arbete leder det till investeringar i ny infrastruktur, samtidigt som konsumenterna får tillgång till elektroniska kommunikationstjänster med hög kvalitet och till rimliga priser.

Vi ska alltid sträva efter att uppnå effektiva marknader genom att ingripa proportionerligt. Med andra ord bara använda de åtgärder som är nödvändiga för vårt syfte. För att kunna göra detta krävs det att vi har rätt förutsättningar.

Ny kalkylmodell nödvändig

Ibland behöver vi använda vårt mest ingripande regleringsverktyg, nämligen prisreglering. Under lång tid har vi använt vår fasta kalkylmodell (HY 10.1) för detta. Men denna modell kan inte långsiktigt möta de krav som den dynamiska marknadsutvecklingen kräver. Det berättade vi om i bland annat denna blogg. En utgångspunkt är att trots att prisregleringen på fibertillträde har lättats från och med den 1 december 2016 kan vi inte utesluta att vi, i framtiden, på något sätt kan komma att se ett behov av att åter införa prisreglering av denna accessform – oförädlad eller förädlad.

Vi har sedan en tid tillbaka kommit fram till att vi behöver en helt ny kalkylmodell för det fasta nätet. Det för att kunna möta de krav som marknadsutvecklingen ställer på oss. Till detta har EU-kommissionen i en rekommendation beskrivit hur reglerat tillträde till bredbandsinfrastruktur ska beräknas (se EU-kommissionens rekommendation om enhetliga krav på icke-diskriminering och kostnadsberäkningsmetoder för att främja konkurrens och förbättra klimatet för bredbandsinvesteringar (2013/466/EU).

Ett förslag till inriktning och principer för denna nya modell har varit på samråd med marknadens parter. Samrådet utgjordes av ett utkast till så kallat modellreferensdokument (MRD). Det resulterade i många synpunkter som vi under hösten har analyserat och i flera fall kommer att beakta.

De principer vi nu arbetat med att ta fram ska sedan omsättas till faktiska tillträdespriser. I ett första steg handlar det om nya priser till befintligt skyldighetsbeslut för marknad 3a (kopparaccesser) från februari 2015, liksom skyldighetsbeslutet för marknad 1 som beräknas fattas i februari 2017.

Samarbete med operatörerna viktigt

En förutsättning för att detta ska bli framgångsrikt är att vi har ett bra samarbete med marknadens aktörer i form av synpunkter vid bland annat våra samråd, liksom god tillgång till relevanta uppgifter om de olika kostnader som finns när ett elektroniskt kommunikationsnät ska anläggas.

Därför har vi begärt och fått uppgifter från ett antal viktiga operatörer. Vi kommer i något fall behöva begära kompletteringar under början av nästa år. Eftersom det är mycket viktigt för oss att ha tillgång till adekvata uppgifter kommer vi inte tveka att vidta de åtgärder som krävs för att vi ska ha det underlag som är nödvändigt för oss i vårt uppdrag.

EU-notifiering till sommaren 2017

När vi har ett färdigt utkast av uppdaterad MRD och har utformat en modelldokumentation, förslag till ny kalkylränta samt modell kommer ett nytt samråd att genomföras med marknaders aktörer. Vid detta samråd kommer det också att framgå hur vi har hanterat alla de synpunkter som inkom vid det senaste samrådet.

Vår målsättning är att detta samråd ska genomföras så pass tidigt under 2017 att vår modell kan notifieras till EU-kommissionen till sommaren samma år.

Kristian Viidas

Av Kristian Viidas
chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.