Givande diskussioner på internationell ”mobilmässa”

I veckan deltog en delegation från PTS på den stora, årliga mobilmässan i Barcelona – Mobile World Congress (MWC). Från PTS deltog Catarina Wretman, ställföreträdande gd; Ola Bergström, chef för internationell samordning samt medarbetare från spektrumavdelningen. Näringsdepartementet deltog också med en delegation ledd av digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Mer än mässa

Egentligen är mobilmässa en felaktig beskrivning. Det gäller inte minst från PTS perspektiv. Inom ramen för mobilmässan finns ett särskilt program och ett särskilt område för ministerier och regleringsmyndigheter. Här organiseras seminarier och föreläsningar samt genomförs ett stort antal bilaterala möten. Här spenderades en stor del av tiden för den svenska delegationen. Programmet är utmärkt för korta möten med andra ministerier och regleringsmyndigheter som då finns samlade på ett ställe.

Mobilmässa kan också leda fel vad det gäller innehållet. Det finns en stor bredd i innehållet med alltifrån tillverkare av basstationer och handenheter till apputvecklare och avancerade tjänster. Det är just den senare delen som växer med Internt of Things (sakernas internet) som en riktig snackis. Stort för i år var uppkopplade bilar och de flesta av världens bilmärken fanns representerade som samarbetspartner. Även olika Virtual reality-produkter (virtuell verklighet) och applikationer var framträdande, inte bara på spelmarknaden utan även för andra sektorer i samhället, som industrin och vården.

Diskussioner om hållbarhet

Även på den regulatoriska sidan fanns en stor bredd i diskussionerna. Den pågående direktivsöversynen diskuterades av de europeiska deltagarna. Det var också mycket diskussioner om Agenda 2030 och hållbarhet. Även digitalisering fanns med som ett övergripande tema. Givetvis fanns det diskussioner om spektrum också och hur spektrum kan användas för att främja bredbandsmål och 5G-utveckling. Vår ställföreträdande gd, Catarina, deltog i en panel om ”spectrum pricing”, där olika medlemsstaters förhållningssätt till prissättningen av spektrum diskuterades.

Sverige kom väl ut i alla diskussioner, inte minst inom spektrumhanteringen, men deltagandet ger också idéer om vad som kan göras annorlunda. Det ger också en inblick i vad infrastrukturen faktiskt kan användas till och vilka tjänster som kan bli aktuella.

Mobile World Congress

I veckan anordnades Mobile World Congress i Barcelona.

Ola Bergström

Av Ola Bergström
chef för enheten för internationell samordning

På väg mot nya regler om datalagring för brottsbekämpning

I torsdags tillsatte regeringen en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp i den dom som kom i december 2016.

EU-domstolen säger bland annat att EU-stadgan hindrar nationell lagstiftning som föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafik- och lokaliseringsuppgifter. Medlemsländerna kan däremot ha förebyggande regler om riktad lagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Reglerna måste ställa upp villkor som klart avgränsar åtgärdens omfattning och den berörda personkretsen. Inhämtning måste grundas på objektiva kriterier för tillgång till uppgifterna och måste underkastas förhandskontroll av en domstol eller oberoende myndighet.

Det kan vara intressant att se tillbaka på hur diskussionen om datalagring för brottskämpande ändamål sett ut historiskt och var vi står i dag.

Från nationella regler till EU-initiativ

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har haft möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

Osäkerhet när direktivet förklarades ogiltigt

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera teleoperatörer med att lagra trafikdata.

I vissa länder upphävde man de nationella reglerna, medan det i andra länder konstaterades att de nationella reglerna inte led av samma brister som direktivet och kunde fortsätta tillämpas. I Sverige kom en offentlig utredning fram till att den svenska regleringen, utöver de regler som kom från EU-direktivet, även innehöll andra bestämmelser som sammantaget innebar att reglerna inte stred mot EU-rätten.

Reglerna prövas i domstol

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade efter att utredningen lämnat sitt betänkande ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades och ett av målen, det mot operatören Tele2, gick hela vägen till kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen. EU-domstolens avgörande kom som sagt i december 2016.

Läget, där vi står i dag, är att det är upp till kammarrätten att avgöra det svenska målet med vägledning från EU-domstolens förhandsavgörande. Rätten har redan beslutat att PTS föreläggande inte ska gälla i väntan på domen. Flera svenska operatörer har på eget initiativ slutat att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Eftersom kammarrätten beslutat om inhibition och målet inte är avgjort vidtar PTS inga tillsynsåtgärder utifrån de regler som är under prövning i domstol.

PTS välkomnar den utredning som regeringen tillsatt och ser fram emot att bidra till att utredningen föreslår väl avvägda regler som tillgodoser både samhällets behov av brottsbekämpning och individers rätt till konfidentiell kommunikation och personlig integritet.

Dan Sjöblom

Av Dan Sjöblom
Generaldirektör PTS

Strategi, samverkan och kreativitet viktigt för bredbandsutbyggnad

Vingåkers kommun tillsammans med Regionförbundet Sörmland har stått värd för en nationell bredbandskonferens för kommunala och regionala bredbandssamordnare från hela Sverige. Konferensen samarrangerades med PTS, Bredbandsforum, IP-Only, Telia, Svenska stadsnätsföreningen och SKL. Här gavs deltagarna möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring frågor som utmaningar med bredbandsutbyggnaden, hur målen i regeringens bredbandsstrategi ska uppnås och vad som krävs av de olika aktörerna för ett helt uppkopplat Sverige 2025.

Något som var återkommande i diskussionerna var vikten av att olika aktörer samverkar för att vi tillsammans ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela Sverige. En annan fråga som återkom var vikten av att kartlägga hur bredbandsutbyggnaden och behovet av insatser ser ut och förankra det i strategier och handlingsplaner på kommunal och regional nivå. En tredje fråga som diskuterades var att det finns ett stort behov av att kommunicera nyttan av att som användare investera i snabbt och tillförlitligt bredband för framtiden.

Aktiva kommuner och län når längre

Det byggs bredband som aldrig förr i Sverige, bredbandsutbyggnaden på landsbygd tar fart och investeringarna i fast och mobil bredbandsinfrastruktur ökar. I PTS senaste bredbandskartläggning 2015 ser vi att fiberutbyggnaden ökat med åtta procentenheter på landsbygden på ett år och det investeras 10-12 miljarder varje år i fast och mobilt bredband i Sverige.

Det vi ser är gemensamt för de län och kommuner som lyckats bra med fiberutbyggnaden i Sverige är att de arbetar aktivt med frågan, har tagit fram en bredbandsstrategi och har en helhetssyn över länets eller kommunens behov. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta och för att vi ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela landet behöver många olika aktörer samverka och det finns många olika sätt att lösa det på. Vad vi också ser är framgångsrikt för en heltäckande bredbandsutbyggnad är att prova nya lösningar och vägar framåt exempelvis genom samverkansavtal, upphandling eller ägardirektiv med krav på täckning.

Bredbandsforum gör stora insatser för den fortsatta utvecklingen genom att främja samverkan kring bredbandsutbyggnad och genom kansliet för de regionala bredbandskoordinatorerna. De regionala bredbandskoordinatorerna fyller en viktig funktion som en kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet för både offentliga och privata aktörer, genom deras arbete med att stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor.

PTS främjar och stöttar utvecklingen

PTS arbetar med att främja utbyggnaden av snabbt bredband genom att informera, utbilda och samverka. Regeringens nya bredbandsstrategi har aviserat att PTS kommer att få en rad olika uppdrag som rör en del av de frågor som diskuterats på bredbandskonferensen i Vingåker. Bland annat kommer vi få uppdrag om att utreda hur tillståndsprocesser som är viktiga för bredband kan snabbas upp och vägleda länsstyrelser och kommuner i dessa frågor och att sprida kunskap om nyttan av bredbandsinvestering.

Vi ser fram emot att fortsatt aktivt bidra till ett helt uppkopplat Sverige år 2025!

Kerstin Karlsson

Av Kerstin Karlsson
Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.