PTS nya regleringsverktyg för det fasta nätet närmar sig samråd

Kring jul förra året beskrev jag de utmaningar som låg framför PTS i att ta fram en ny kalkylmodell för det fasta nätet.

Jag berättade då varför PTS behöver ett relevant och framtidssäkert regleringsverktyg på en snabbt föränderlig och dynamisk marknad. Skälen är många.

Verktyg i arbetet med att digitalisera Sverige

Utöver att kunna fastställa kostnadsresultat inom ramen för vår konkurrensfrämjande reglering behöver PTS bland annat bibehålla förmågan att långsiktigt bedöma investeringskostnaderna för att digitalisera Sverige. I takt med att utbyggnaden av fiberbaserat bredband når allt längre ut – till fler människor som bor utanför tätorter – blir det allt svårare att korrekt uppskatta kostnaderna för detta. Här blir den nya kalkylmodellen ett viktigt verktyg.

En trovärdig regleringsmyndighet behöver ha tillgång till en modern och framtidssäker kalkylmodell. Eftersom vår kommande modell bygger på geografisk data för hela Sverige blir den ett framtidssäkert verktyg som vid behov kan svara upp mot flera av de nuvarande och kommande utmaningar som PTS och marknaden står inför.

Ett omfattande och tidskrävande arbete

Vi har sedan slutet av 2016 arbetat intensivt med att få tillgång till relevanta uppgifter från marknadens aktörer kring bland annat kostnader. I vissa fall har vi gjort egna bedömningar av de kostnader som en hypotetisk effektiv operatör kan antas ha.

Nära kopplat till själva modellen hör det modellreferensdokument (MRD) som beskriver de principer kring vilka modellen är uppbygg. Ett utkast till detta dokument har redan varit på samråd med marknadens parter. Vid samrådet kom många relevanta synpunkter in som vi noga bedömt och i flera fall tagit intryck av genom justeringar av föreslagna principer.

Ett ytterligare dokument är modelldokumentationen, som är en beskrivning av hur modellen är uppbyggd och hur den ska användas. PTS kommer även att uppdatera kalkylräntan för det fasta nätet samt ta fram utkast till omprövningsbeslut med uppdaterade kostnadsresultat för marknad 1 och marknad 3a (priser för kopparaccess).

Samråd och information efter sommaren

Jag kan nu med glädje konstatera att alla de relevanta byggstenarna börjar ta form.

Det innebär att vi snart kan ta nästa steg och samråda vår inriktning med marknadens aktörer. För att PTS ska kunna utföra ett meningsfullt samråd behöver alla delar som ingår och hänger ihop vara väl genomarbetade.

Mot den bakgrunden planerar vi att samråda modell med underliggande dokumentation i början av september 2017. I nära anslutning till detta avser vi också att anordna ett informationsmöte där de som önskar får möjlighet att muntligt ställa frågor kring modellen. Vi återkommer med närmare information om mötet längre fram.

Efter genomfört samråd och beaktande av synpunkter sker notifiering till EU-kommissionen. Det är slutgiltigt PTS styrelse som fattar beslut om användning av den nya modellen för fastställande av nya kostnadsresultat.

Kristian Viidas

Av Kristian Viidas
chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.

Så kan PTS reglering gynna konsumenterna

PTS ska arbeta för en effektiv konkurrens på bredbandsmarknaderna till nytta för konsumenterna. Men vilka mekanismer och faktorer är det som styr de ekonomiska utfallen, och hur kan reglering göra det bättre för konsumenterna? I en nyligen utgiven rapport analyserar PTS dessa frågor.

I rapporten berättar vi, utifrån ekonomisk teori, hur konkurrensen typiskt sett fungerar på bredbandsmarknader där nätägare kontrollerar en flaskhalsresurs. Alltså en resurs som är svår för andra aktörer att återskapa men som är en nödvändig insatsvara för att producera bredbandstjänster till slutanvändare.

Effektiv produktion leder till lägre priser

I den värdekedja som leder fram till att konsumenter erbjuds bredbandstjänster ingår flera moment. Vi har analyserat under vilka förutsättningar en nätägare väljer att utföra alla moment i värdekedjan i egen regi, dvs. vara vertikalt integrerad, eller väljer att endast äga nätet och sälja tillträde till andra operatörer som i sin tur erbjuder slutkundstjänster. Vi kan konstatera att i en oreglerad värld kommer en vinstmaximerande nätägares beslut om detta att bero på effektivitetsskäl och, under vissa förutsättningar, på konkurrensbegränsande motiv.

Om effektivitet är det huvudsakliga motivet kommer nätägaren att sälja tillträde till andra operatörer i den mån de bidrar till effektivitet, t.ex. gör att kostnaderna i värdekedjan blir lägre. Av samma skäl skulle nätägaren göra allting själv om det är effektivare. Nätägarens och konsumenternas intressen sammanfaller oftast i det läget, eftersom effektivare produktion kan förväntas leda till ökad nytta även för konsumenterna i form av lägre priser.

En monopolistisk nätägare har oftast möjlighet att utvinna monopolvinsten på marknaden. Det gäller även om denne endast säljer tillträde till operatörer som i sin tur säljer tjänster till slutkunder, eftersom monopolisten bestämmer priset för tillträdet. Konkurrens mellan tjänsteleverantörer i efterföljande led kan inte i sig förväntas förhindra att konsumenter betalar monopolpriser, så länge tjänsteleverantörerna betalar monopolpriser för tillträde till nätet.

Under vissa förutsättningar har nätägaren inte möjlighet att sätta monopolpriser för nättillträde, och då kan nätägaren ha konkurrensbegränsande incitament att monopolisera andra led i värdekedjan för att öka sina vinster. Om en tillträdande operatör skulle ha möjlighet att utmana nätmonopolet kan det vara ytterligare ett motiv för nätägaren att inte bevilja tillträde till andra operatörer. Ett sådant beteende från en nätmonopolists sida ger upphov till konsumentskada.

Att reglera monopolister

I rapporten har vi även tittat på effekterna av olika sätt att reglera en monopolistisk nätägare. En typisk reglering är att nätägare åläggs att till ett reglerat pris bevilja tillträde till andra operatörer. Prisregleringen medför oftast att nätägaren inte har möjlighet att sätta monopolpris på tillträdet. Om konkurrensen fungerar effektivt mellan tjänsteleverantörer som hyr tillträde till nätet kommer en sådan reglering leda till att priserna blir lägre för konsumenterna.

Medför prisregleringen att nätägaren inte kan sätta monopolpriser i nätledet har nätägaren incitament att monopolisera efterföljande led, för att utvinna konsumenternas betalningsvilja genom monopolpriser där i stället. För regleringsmyndigheter, som t.ex. PTS, är det då viktigt att se till att en sådan strategi inte är möjlig, så att en effektiv konkurrens upprätthålls mellan tjänsteleverantörer.

Vi kan se att regleringar som inte innehåller ett pristak, t.ex. tillträdesreglering i kombination med förbud mot marginalklämning, inte på samma sätt begränsar nätägarens möjlighet att utvinna monopolvinsten, men däremot förhindrar konkurrensbegränsande utestängningsstrategier. Denna typ av reglering är mindre ingripande och kan därför motiveras i vissa fall då möjligheter till långsiktiga monopolvinster inte föreligger men där konkurrensen ändå behöver stödjas för att marknaden ska utvecklas mot en effektiv konkurrens.

Andra typer av nätägare

Beskrivningen av hur konkurrensen fungerar ändras om en nätägare inte har som huvudsakligt mål att maximera sin vinst. I den mån t.ex. offentligt ägda nät inte är vinstmaximerande, utan sätter lägre priser än vad som vore maximalt lönsamt, utvinns inte en eventuell monopolvinst i nätägarledet. Om konkurrensen mellan tjänsteleverantörer är effektiv i efterföljande led kommer det lägre priset för nättillträdet i så fall att komma konsumenterna till godo i form av lägre priser för slutkundstjänsterna.

Observera att denna slutsats helt och hållet bygger på antagandet att en offentlig nätägare avstår från den eventuella monopolvinst som den annars skulle kunna ta ut. Slutsatsen ändras, och resonemanget blir det samma som för en privat monopolist, om en monopolistisk offentlig nätägare sätter helt affärsmässiga priser. Offentligt ägande av nät kan också av andra skäl ha negativa välfärdseffekter, som inte berörs närmare i rapporten. Om verksamheten bedrivs ineffektivt (dvs. om kostnaderna är höga) kan slutkundspriset ändå bli högt. Om offentligt ägande driver bort privat kapital kan det på sikt ha negativa effekter på investeringar och innovation.

Läs gärna vår rapport som du hittar på PTS webbplats.

Johan Selin

Av Johan Selin
PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

Så arbetar PTS för digital tillgänglighet

I dag, den 18 maj, uppmärksammas GAAD eller Global Accessibility Awareness Day runtom denna jord. Syftet med dagen är att få fler att prata, tänka och lära sig mer om digital tillgänglighet och behoven för personer med funktionsnedsättning.

Därför uppmärksammar vi tillgänglighetsdagen

När många hör namnet Post- och telestyrelsen är det få som snabbt skulle göra kopplingen mellan GAAD och PTS, och har därmed svårt förstå varför PTS uppmärksammar just denna dag. Men i PTS vision ”Alla ska ha tillgång till bra bredband, telefoni och post” är ordet alla något som inte får underskattas. Digitaliseringen för med sig mängder av möjligheter och bidrar till ett bättre liv för många individer. Men för att så många som möjligt ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter arbetar PTS främjande för att all informations- och kommunikationsteknik i samhället ska vara så inkluderande som möjligt.

Ett exempel på detta är PTS finansiering av att vidareutveckla applikationen Mina Tjänster. Mina Tjänster är verktyg för att hålla koll på prenumerationer och fasta betalningar, såsom mobilabonnemang. Har du som användare exempelvis en hörselnedsättning kan det idag vara mycket svårt att säga upp oönskade abonnemang, eftersom den kundtjänstkanal som krävs för uppsägning i många fall är begränsad till telefoni. Och det är just detta som Mina Tjänster arbetar för att underlätta, att ge slutanvändare möjlighet att säga upp oönskade abonnemang direkt i den digitala appen. Detta är ett typiskt exempel på hur PTS gått in och stöttat ett projekt som, via ett digitalt gränssnitt, gett slutanvändare ett information- och kommunikationsverktyg för en ökad förmåga och större frihet på konsumentmarknaden.

Stöttat innovationer sen 2010

Detta exempel på finansiering är inte heller unikt, utan PTS har sedan 2010 arrangerat 13 olika innovationstävlingar där 137 olika projekt har finansierats med totalt cirka 180 miljoner kronor. Några exempel på tidigare vinnare är Storytel, Digilär, Glosboken och Resledaren. I dessa tävlingar presenterar PTS ett aktuellt tema och låter marknadens aktörer komma med nya innovativa idéer som syftar till att fler kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Årets tävling ”PTS innovationstävling – arbetsmarknad för alla” är en tävling som har utlysts tillsammans med Arbetsförmedlingen, och syftar till att hitta digitala idéer, projekt och/eller lösningar som bidrar till att alla, inklusive personer med funktionsnedsättning, kan få nya möjligheter att söka jobb, behålla befintliga jobb eller möjlighet att byta jobb. För ett sådant projekt kan alla företag/organisationer med ett svensk organisationsnummer söka finansiering med upp till 2 miljoner kronor.

Sök till innovationstävlingen!

Så en dag som denna – den globala medvetenhetsdagen för digital tillgänglighet eller Global Accessibility Day som det lite snyggare heter på engelska – är väl en utmärkt dag för att fundera på om just din organisations skulle kunna söka till PTS innovationstävling. Det är absolut inget hinder om ni tidigare inte jobbat med digital tillgänglighet, utan det är snarare en fördel. Så tänk till en gång extra en dag som denna, fundera på hur just er organisation arbetar med digital tillgänglighet och med att involvera alla typer av användare. Har ni dessutom en idé som skulle kunna bidra till en bättre arbetsmarknad finns det bara ett alternativ – sök innovationstävlingen!

Adam Rosén

Av Adam Rosén
Projektledare på enheten för inkluderande it och telefoni