På väg mot en mer konsumentvänlig telekommarknad

Den 20 oktober arrangerade PTS och Telekområdgivarna en halvdag med temat ”En konsumentvänligare telekommarknad”. Drygt 80 personer samlades för att höra mer om myndigheters och branschaktörers arbete på konsumentområdet. Ta gärna del av programmet och annan information här.

Vi är flera aktörer som samverkar för att stärka konsumenternas ställning på telekommarknaden. Konsumentverket har hand om den generella konsumentlagstiftningen, till exempel om avtalsvillkor och marknadsföring.  PTS har ett särskilt ansvar för telekommarknaden, och beslutar om konsumentskyddande regler som gäller specifikt på denna marknad. Branschens företrädare, till exempel IT- och telekomföretagen och enskilda telebolag har naturligtvis den absolut viktigaste rollen när det gäller att informera och hantera sina kunder. Branschen finansierar också Telekområdgivarna, en oberoende rådgivningsbyrå för konsumenter inom telefoni, bredband och tv. PTS och Konsumentverket sitter i styrelsen för denna rådgivningsbyrå som i år fyller 10 år.

Efter att ha deltagit under ”konsumentdagen” har jag några reflektioner:

  • Samverkan mellan myndigheter och mellan branschen och myndigheter ger ofta mycket god effekt. Under konsumentdagen gav Kronofogden exempel på hur myndigheten samverkat med t ex Telekområdgivarna när det gäller mobilskulder.
  • Branschöverenskommelser kan under vissa förutsättningar vara mycket effektiva. Telekområdgivarna, Konsumentverket och PTS har goda erfarenheter av detta genom arbetet för mer rättvisande information om mobiltäckning och genom det pågående arbetet tillsammans med nätägande operatörer för att stoppa oseriösa aktörer som ägnar sig åt så kallat ”fulsälj”.
  • Det finns en tydlig vilja hos seriösa branschaktörer att stärka förtroendet bland kunderna. Det visar inte minst dessa aktörers engagemang i Telekområdgivarna. Trenden går från en huggsexa för att med tuffa försäljningsmetoder få så många nya kunder som möjligt till att bygga förtroende på sikt, med nöjda kunder som stannar kvar. På en marknad som inte längre växer lika snabbt som tidigare blir det allt viktigare att behålla kunderna.

Även om några av de problem som var aktuella för tio år sedan när Telekområdgivarna bildades fortfarande kvarstår har mycket hänt, tack vare goda insatser från telebolag, branschorganisationer och myndigheter. Sverige har bra täckning för telefoni och bredband, låga priser och ett varierat tjänsteutbud – men en riktigt konsumentvänlig telekommarknad har vi inte förrän konsumenter förstår vad de köper och får det de förväntar sig. Fortfarande har vi en bit kvar dit, och därför fortsätter vi arbetet.

Catarina Wretman

Av Catarina Wretman
Tf generaldirektör för PTS

Hot och risker i fokus för telekomsektorn

PTS genomförde nyligen en it-säkerhetsdag för telekomsektorn. Intresset var stort – över 190 deltagare från 60 organisationer fick lära sig mer om hur säkerheten i nät och tjänster behöver tas om hand med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget.

Syftet med it-säkerhetsdagen var att öka sektorns medvetenhet kring hot och risker till följd av att Sverige i dag, enligt regeringens bedömning, befinner sig i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Det gör att vi behöver tänka alltmer på hur vi ska säkerställa säkerheten i de nät och tjänster som levereras på den svenska marknaden för att möta den förändrade hotbilden. Vi har dessutom en tydlig politisk styrning att en planering för civilt försvar ska återupptas.

Målgruppen för dagen var personal från anmälda operatörer som arbetar med tekniska system och relaterade säkerhetsfrågor kopplat till stödsystem, tjänsteplattformar och underliggande infrastruktur i form av bland annat nätverk.

Dagen genomfördes med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt föreläsare från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), PTS och Forum för informationsdelning avseende informationssäkerhet (FIDI telekom).

Falska basstationer och överbelastningsattacker

Några av frågorna som togs upp under dagen var:

  • Vilka är de aktuella hoten mot våra it-system och vilka är aktörerna?
  • Falska basstationer – hot eller myt? Under senare år har det förekommit en rad artiklar i såväl dagspress som tekniktidskrifter om begreppet falska basstationer.
  • Hur ser läget ut avseende överbelastningsattacker?

Dagen bjöd även på live-demonstrationer och möjligheter för alla deltagare att själva få pröva både att angripa och försvara datorsystem med hjälp av koppling till FOI:s träningsanläggning CRATE (Computer Range And Training Environment). Deltagarna kunde även prova att med hjälp av pejlutrustning/mjukvaruradio på plats försöka identifiera en falsk basstation.

Början på ett fortsatt arbete

PTS ser den här dagen som början på fortsatt arbete med ökad säkerhet i nät och tjänster inom ramen för myndighetens arbete med civilt försvar. Vi har tidigare varit duktiga på att jobba med fysiskt skydd, reservel och redundans, men vi behöver bli bättre på att arbeta med logiska hot och hantering av dessa. Med denna dag har vi tagit ett första steg.

Att ha en god informationssäkerhet är vitalt för att säkerställa kontinuiteten och tillförlitligheten i nät och tjänster. God informationssäkerhet ska säkerställa att information är tillgänglig vid rätt tidpunkt och förhindra att information sprids till obehöriga, förvrängs eller tas bort. För att ha en god informationssäkerhet krävs ett samspel mellan teknik, de riktlinjer och rutiner som finns i företaget eller organisationen, myndighetskrav – samt inte minst en kunskap och förståelse hos berörda. Ofta är det inte tekniken som brister, utan kunskapen och förhållningssättet hos människorna i organisationen.

Christina Hedlund

Av Christina Hedlund
projektledare på nätsäkerhetsavdelningen

Tvister om postutdelning i flerfamiljshus – vilka regler är det som gäller?

I den pågående debatten om PostNords utdelningsuppehåll i flerfamiljshus framförs en rad felaktiga uppgifter. Det finns därför anledning att redogöra för vilka regler som gäller.

PostNords utdelningsplikt

PostNord är som utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten skyldigt att dela ut post till i princip alla, fem dagar i veckan. Denna utdelningsplikt är emellertid inte villkorslös. Mottagarna behöver inte teckna något abonnemang för detta och inte heller erlägga någon avgift för denna service. Den enda motprestation som krävs av postmottagarna, oavsett om dessa bor i villa eller flerfamiljshus, är att de har en av PostNord godkänd anordning för överlämnande av post. Detta regleras av PTS allmänna råd om utdelning av post (PTSFS 2008:6). På landet och i villaområden ska mottagaren, enkelt uttryckt, sätta upp en godkänd postlåda på en av PostNord anvisad plats. I flerfamiljshus ska bl.a. brevinläggen i dörrar eller fastighetsboxar vara utformade på ett visst sätt.

Hänvisning till att hämta post vid utlämningsställe

De allmänna råden riktar sig till PostNord men är inte tvingande på så sätt att PostNord måste tillämpa dem lika i varje enskilt fall. Detta ger utrymme för att vid behov, åtminstone delvis, tillmötesgå vissa av fastighetsägarens önskemål om avvikelser för att på så sätt lättare kunna nå en för bägge parter acceptabel lösning. Om detta ändå inte lyckas har PostNord, enligt de allmänna råden, rätt att som en yttersta åtgärd fullgöra sin utdelningsplikt genom att hänvisa mottagarna till att hämta sin post vid ett av PostNords utlämningsställen. Alla sådana förändringar i utdelningstjänsten förutsätter att PostNord i god tid upplyser postmottagarna och andra berörda parter om de planerade förändringarna. Inför ett förestående utdelningsuppehåll informerar PostNord även övriga postoperatörer i området om de aktuella förändringarna.

Meningen är dock att PostNord ska kunna komma överens med fastighetsägaren om vilka åtgärder som bör vidtas och när dessa lämpligen kan genomföras. Det finns i de allra flesta fall flera olika alternativ att välja emellan, allt från att sätta upp en enkel postlåda vid varje dörr till förhållandevis kostsamma ombyggnader av brevinläggen i dörrarna. En installation av godkända fastighetsboxar är ytterligare ett alternativ.

Tekniska krav och deras roll

Enligt de allmänna råden ankommer det på PostNord att – under PTS överinseende – lämna anvisningar om utformningen och placeringen av anordningarna för postöverlämning. Som ett riktmärke för hur brevinläggen i dörrarna bör vara utformade för att vara godkända av PostNord hänvisas i PTS allmänna råd till en särskild standard (SS-EN 13724). Denna standard är utformad utifrån vad som kan anses vara ergonomiskt acceptabelt. Skälet till att PTS har valt den i standarden angivna nivån är att det inte bedömdes lämpligt att ålägga PostNord att fullgöra sin utdelningsplikt under förhållande som medför förhöjd risk för arbetsskador för den personal som delar ut post. Även om detta de facto berör den miljö i vilken postutdelarna utför sitt arbete är det inte en arbetsmiljörättslig fråga utan en fråga om hur långt PostNords utdelningsplikt enligt postlagstiftningen sträcker sig.

Det rör sig heller inte om att genomdriva standardens tillämpning som den kommer till uttryck i bygglagstiftningen utan endast att ha den som ett villkor om man väljer att få sin post utdelad på ett visst sätt. Man behöver således inte åtgärda bristfälliga brevinlägg i dörren om man väljer en postlåde- eller fastighetsboxlösning.

Mellan 2005 och 2008 innehöll de allmänna råden bestämmelser som syftade till påskynda en generell övergång till fastighetsboxar. En sådan hade naturligtvis löst problemen med bristfälliga brevinkast. När bestämmelserna ifråga togs bort aktualiserade det återigen behovet av att åtgärda brevinläggen i de fastigheter där dessa fortfarande utgör en skaderisk för brevbärarna. Det är det som pågår nu. Det är emellertid inte fråga om att påtvinga fastighetsägarna just en fastighetsboxlösning utan den är, som nämnts, bara en av flera möjligheter som fastighetsägaren kan välja mellan.

Rättigheter vid ett utdelningsuppehåll

Vid ett förestående utdelningsuppehåll underrättar PostNord övriga postoperatörer som är verksamma i området om den aktuella förändringen. Enligt grundregeln att mottagaren har rätt att få all sin post till ett och samma ställe lämnar sedan samtliga postoperatörer in sina försändelser till det utlämningsställe som PostNord hänvisar till i stället för att dela ut dem till den berörda fastigheten.

De som har en funktionsnedsättning har under vissa förutsättningar rätt att få sin post utburen även om den fastighet de bor i är föremål för ett utdelningsstopp. Den som är 80 år eller äldre har alltid rätt till en sådan service.

Frågor om fastighetsboxar, utdelningsuppehåll och olika parters rättigheter och ansvar är, som nämns ovan, nu i fokus och sätter ljuset på behovet av tydlighet kring de lagar och regler som gäller i sammanhanget. En av Post- och telestyrelsens uppgifter är att lämna korrekt sådan information. På så sätt hoppas vi kunna öka förutsättningarna för en konstruktiv dialog mellan olika parter för att boende ska kunna få en väl fungerande postservice även framöver.

Mer information om bland annat utdelning i fastighetsboxar finns på vår webbplats.

Sten Selander

Av Sten Selander
Chef för postavdelningen