Kamp om slutkundsintäkterna på tv-marknaden – är content verkligen king?

”Content is king”, hävdade Bill Gates för snart två decennier sedan, i en artikel publicerad 1996. Hans spaning gick ut på att ”content”, innehåll, är det som kommer driva utvecklingen på Internet. Och i många stycken fick han rätt. Rörlig bild, som sannolikt är den största innehållstjänsten på nätet i dag, står för en stor del av trafiken och förutspås öka än mera. Men om nu innehållstjänsterna är det som driver utvecklingen, innebär det också att det är innehållsleverantörerna som helt sätter villkoren för den här marknaden, eller är frågan mera komplex än så? Och om nu innehåll är det som kunderna efterfrågar, när blir strömmad tv (streaming) en samhällsomfattande tjänst på samma sätt som vissa andra tjänster som levereras över den nya infrastrukturen?

PTS bevakar inom ramen för sin marknadsanalys utvecklingen på tv-marknaden. Vi sitter även i styrelsen för den opartiska konsumentbyrån Telekområdgivarna, tillsammans med Konsumentverket och ledamöter för branschen. Telekområdgivarna ger råd och stöd till konsumenter även på tv-marknaden.

Utifrån det vi ser i vår omvärld är det en inte alltför djärv gissning att vi kommer se fler tvister framöver som rör tv-kanaler och tv-utbud, och som har sin grund i hur slutkundsintäkterna ska fördelas mellan de olika aktörerna i det nya tv-ekosystemet. Vi har redan sett sådana tvister i USA mellan streamingleverantörer och internetaccessleverantörer, och i Europa mellan kanalbolag och accessleverantörer.

Kamp om slutkundsintäkterna

Det är i huvudsak tre typer av aktörer som kämpar om slutkundsintäkterna. Vi har tablå-tv-aktörerna – med viktiga livetjänster – som vill finnas på så många plattformar som möjligt på förmånliga villkor, vi har streamingleverantörerna – Netflix, HBO mfl – som utmanar de traditionella tablåleverantörerna med ett egenproducerat attraktivt utbud, och vi har distributörerna, som vill få betalt för att leverera innehållet på sina olika plattformar. Ibland intar samma aktör flera av dessa roller genom att vara vertikalt integrerade. Oavsett om de är nya utmanare eller om de funnits länge på marknaden kämpar de för att hitta sin identitet och kontroll i det nya ekosystemet som håller på att utvecklas, och som rubbar gamla maktbalanser. I affärsförhandlingarna sinsemellan kommer de naturligtvis att använda de styrkor de innehar – oavsett om det handlar om programutbud eller kontroll över slutkundsaccessen. Och de är tvungna att nå överenskommelser för att leverera kundnöjdhet. Men vem som positionerar sig som starkast i detta nya ekosystem återstår att se. Det går inte entydigt att säga att ”content is king”.

Kan tv bli en del av den samhällsomfattande tjänsten?

Som regelverket nu ser ut är tv inte en del av den samhällsomfattande tjänsten (SOT), det vill säga tv ingår inte som samhällsviktig tjänst som hushållen och företagen ska ha tillgång till enligt EU- regelverket på telekomområdet. Däremot erbjuder samhället tv till medborgarna genom traditionell marksänd tv med ett antal fria tv-kanaler, som till exempel public service-kanalerna, i utbudet. Sändningstillstånden reglerar att det ska finnas en mycket stor hushållstäckning för public service-kanalerna i marknätet. Frågan om strömmad tv ska betraktas som en grundläggande samhällstjänst och vara reglerad med en viss miniminivå och med specificerade kvalitetskrav väcks då och då, inte minst när EU-regelverket ses över. Om strömmad tv skulle ingå innebär det att mininivån skulle behöva höjas väsentligt från dagens nivå på 1 Mbps. Det skulle behövas krav på kvalitetsparametrar också, för att ge kunderna en högkvalitativ upplevelse.

På PTS ser vi en trend att alltfler konsumenter efterfrågar strömmad tv, så sannolikt kommer regelverket behöva ses över i framtiden för att utröna om strömmad tv ska definieras som en samhällsomfattande tjänst eller inte. Hos många människor är nog uppfattningen redan i dag att strömmad tv är en grundläggande tjänst. Vi möts ofta av den uppfattningen när vi omvärldsbevakar. Och då måste man ha klart för sig att det krävs fortsatta stora i investeringar i infrastruktur för att alla hushåll ska få tillgång till den tjänsten. Härutöver måste hushåll som i dag saknar höghastighetsbredband vara beredda att betala sin del av kakan, dvs för sin egen anslutning till huset. Att människor prioriterar att framtidssäkra sin tillvaro genom att beställa en fiberanslutning ser vi i våra marknadsundersökningar. Men för att investeringarna inte ska avta behövs det att ännu fler ser nyttan med bredband, inte bara för strömmade tv-tjänster utan även för e-hälsotjänster, distansarbete, utbildning och annan kommunikation.

Sara Andersson

Av Sara Andersson

Chef för avdelningen för samhällsfrågor

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*