Så kan PTS reglering gynna konsumenterna

PTS ska arbeta för en effektiv konkurrens på bredbandsmarknaderna till nytta för konsumenterna. Men vilka mekanismer och faktorer är det som styr de ekonomiska utfallen, och hur kan reglering göra det bättre för konsumenterna? I en nyligen utgiven rapport analyserar PTS dessa frågor.

I rapporten berättar vi, utifrån ekonomisk teori, hur konkurrensen typiskt sett fungerar på bredbandsmarknader där nätägare kontrollerar en flaskhalsresurs. Alltså en resurs som är svår för andra aktörer att återskapa men som är en nödvändig insatsvara för att producera bredbandstjänster till slutanvändare.

Effektiv produktion leder till lägre priser

I den värdekedja som leder fram till att konsumenter erbjuds bredbandstjänster ingår flera moment. Vi har analyserat under vilka förutsättningar en nätägare väljer att utföra alla moment i värdekedjan i egen regi, dvs. vara vertikalt integrerad, eller väljer att endast äga nätet och sälja tillträde till andra operatörer som i sin tur erbjuder slutkundstjänster. Vi kan konstatera att i en oreglerad värld kommer en vinstmaximerande nätägares beslut om detta att bero på effektivitetsskäl och, under vissa förutsättningar, på konkurrensbegränsande motiv.

Om effektivitet är det huvudsakliga motivet kommer nätägaren att sälja tillträde till andra operatörer i den mån de bidrar till effektivitet, t.ex. gör att kostnaderna i värdekedjan blir lägre. Av samma skäl skulle nätägaren göra allting själv om det är effektivare. Nätägarens och konsumenternas intressen sammanfaller oftast i det läget, eftersom effektivare produktion kan förväntas leda till ökad nytta även för konsumenterna i form av lägre priser.

En monopolistisk nätägare har oftast möjlighet att utvinna monopolvinsten på marknaden. Det gäller även om denne endast säljer tillträde till operatörer som i sin tur säljer tjänster till slutkunder, eftersom monopolisten bestämmer priset för tillträdet. Konkurrens mellan tjänsteleverantörer i efterföljande led kan inte i sig förväntas förhindra att konsumenter betalar monopolpriser, så länge tjänsteleverantörerna betalar monopolpriser för tillträde till nätet.

Under vissa förutsättningar har nätägaren inte möjlighet att sätta monopolpriser för nättillträde, och då kan nätägaren ha konkurrensbegränsande incitament att monopolisera andra led i värdekedjan för att öka sina vinster. Om en tillträdande operatör skulle ha möjlighet att utmana nätmonopolet kan det vara ytterligare ett motiv för nätägaren att inte bevilja tillträde till andra operatörer. Ett sådant beteende från en nätmonopolists sida ger upphov till konsumentskada.

Att reglera monopolister

I rapporten har vi även tittat på effekterna av olika sätt att reglera en monopolistisk nätägare. En typisk reglering är att nätägare åläggs att till ett reglerat pris bevilja tillträde till andra operatörer. Prisregleringen medför oftast att nätägaren inte har möjlighet att sätta monopolpris på tillträdet. Om konkurrensen fungerar effektivt mellan tjänsteleverantörer som hyr tillträde till nätet kommer en sådan reglering leda till att priserna blir lägre för konsumenterna.

Medför prisregleringen att nätägaren inte kan sätta monopolpriser i nätledet har nätägaren incitament att monopolisera efterföljande led, för att utvinna konsumenternas betalningsvilja genom monopolpriser där i stället. För regleringsmyndigheter, som t.ex. PTS, är det då viktigt att se till att en sådan strategi inte är möjlig, så att en effektiv konkurrens upprätthålls mellan tjänsteleverantörer.

Vi kan se att regleringar som inte innehåller ett pristak, t.ex. tillträdesreglering i kombination med förbud mot marginalklämning, inte på samma sätt begränsar nätägarens möjlighet att utvinna monopolvinsten, men däremot förhindrar konkurrensbegränsande utestängningsstrategier. Denna typ av reglering är mindre ingripande och kan därför motiveras i vissa fall då möjligheter till långsiktiga monopolvinster inte föreligger men där konkurrensen ändå behöver stödjas för att marknaden ska utvecklas mot en effektiv konkurrens.

Andra typer av nätägare

Beskrivningen av hur konkurrensen fungerar ändras om en nätägare inte har som huvudsakligt mål att maximera sin vinst. I den mån t.ex. offentligt ägda nät inte är vinstmaximerande, utan sätter lägre priser än vad som vore maximalt lönsamt, utvinns inte en eventuell monopolvinst i nätägarledet. Om konkurrensen mellan tjänsteleverantörer är effektiv i efterföljande led kommer det lägre priset för nättillträdet i så fall att komma konsumenterna till godo i form av lägre priser för slutkundstjänsterna.

Observera att denna slutsats helt och hållet bygger på antagandet att en offentlig nätägare avstår från den eventuella monopolvinst som den annars skulle kunna ta ut. Slutsatsen ändras, och resonemanget blir det samma som för en privat monopolist, om en monopolistisk offentlig nätägare sätter helt affärsmässiga priser. Offentligt ägande av nät kan också av andra skäl ha negativa välfärdseffekter, som inte berörs närmare i rapporten. Om verksamheten bedrivs ineffektivt (dvs. om kostnaderna är höga) kan slutkundspriset ändå bli högt. Om offentligt ägande driver bort privat kapital kan det på sikt ha negativa effekter på investeringar och innovation.

Läs gärna vår rapport som du hittar på PTS webbplats.

Johan Selin

Av Johan Selin
PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*

  • Senaste skribenterna

    • Johan Selin
      PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

    • Adam Rosén
      Projektledare på enheten för inkluderande it och telefoni

    • Mats Idberg
      Projektledare PTS nätsäkerhetsavdelning. Sekreterare i NTSG.

    • Kristina Mellberg
      Chef för enheten för accessinfrastruktur vid konkurrensavdelningen

    • Emma Närvä
      Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.

    • Ola Bergström
      chef för enheten för internationell samordning

    • Dan Sjöblom
      Generaldirektör PTS

    • Kerstin Karlsson
      Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

    • Sara Andersson
      Chef för avdelningen för samhällsfrågor

    • Kristian Viidas
      chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.