På väg mot nya regler om datalagring för brottsbekämpning

I torsdags tillsatte regeringen en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp i den dom som kom i december 2016.

EU-domstolen säger bland annat att EU-stadgan hindrar nationell lagstiftning som föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafik- och lokaliseringsuppgifter. Medlemsländerna kan däremot ha förebyggande regler om riktad lagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Reglerna måste ställa upp villkor som klart avgränsar åtgärdens omfattning och den berörda personkretsen. Inhämtning måste grundas på objektiva kriterier för tillgång till uppgifterna och måste underkastas förhandskontroll av en domstol eller oberoende myndighet.

Det kan vara intressant att se tillbaka på hur diskussionen om datalagring för brottskämpande ändamål sett ut historiskt och var vi står i dag.

Från nationella regler till EU-initiativ

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har haft möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

Osäkerhet när direktivet förklarades ogiltigt

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera teleoperatörer med att lagra trafikdata.

I vissa länder upphävde man de nationella reglerna, medan det i andra länder konstaterades att de nationella reglerna inte led av samma brister som direktivet och kunde fortsätta tillämpas. I Sverige kom en offentlig utredning fram till att den svenska regleringen, utöver de regler som kom från EU-direktivet, även innehöll andra bestämmelser som sammantaget innebar att reglerna inte stred mot EU-rätten.

Reglerna prövas i domstol

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade efter att utredningen lämnat sitt betänkande ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades och ett av målen, det mot operatören Tele2, gick hela vägen till kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen. EU-domstolens avgörande kom som sagt i december 2016.

Läget, där vi står i dag, är att det är upp till kammarrätten att avgöra det svenska målet med vägledning från EU-domstolens förhandsavgörande. Rätten har redan beslutat att PTS föreläggande inte ska gälla i väntan på domen. Flera svenska operatörer har på eget initiativ slutat att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Eftersom kammarrätten beslutat om inhibition och målet inte är avgjort vidtar PTS inga tillsynsåtgärder utifrån de regler som är under prövning i domstol.

PTS välkomnar den utredning som regeringen tillsatt och ser fram emot att bidra till att utredningen föreslår väl avvägda regler som tillgodoser både samhällets behov av brottsbekämpning och individers rätt till konfidentiell kommunikation och personlig integritet.

Dan Sjöblom

Av Dan Sjöblom
Generaldirektör PTS

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*

  • Senaste skribenterna

    • Johan Selin
      PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

    • Adam Rosén
      Projektledare på enheten för inkluderande it och telefoni

    • Mats Idberg
      Projektledare PTS nätsäkerhetsavdelning. Sekreterare i NTSG.

    • Kristina Mellberg
      Chef för enheten för accessinfrastruktur vid konkurrensavdelningen

    • Emma Närvä
      Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.

    • Ola Bergström
      chef för enheten för internationell samordning

    • Dan Sjöblom
      Generaldirektör PTS

    • Kerstin Karlsson
      Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

    • Sara Andersson
      Chef för avdelningen för samhällsfrågor

    • Kristian Viidas
      chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.