Vad är en hållbar digital miljö?

Idag är det World Usability Day, och årets tema är ”Hållbar UX” (UX står för User eXperience, dvs användares upplevelse). Runt om i världen träffas därför personer som utformar digitala system och diskuterar hållbarhet. Och det är inte bara idag, utan ämnet återkommer ganska ofta. FNs nya hållbarhetsmål (Agenda 2030) har sannolikt bidragit. Själv hade jag förmånen att få ett samtal med Per-Olof Hedvall som forskar om universell utformning på Lunds tekniska högskola.

PeO visar en bild om universell utformning: Människor med varierande förutsättningar

PeO Hedvall från Certec

Uttrycket ”hållbar utveckling” har en stark koppling till ”gröna” miljöfrågor som t.ex. utsläpp av växthusgaser. Men alltsedan Brundtland-kommissionen på åttiotalet lyfte fram begreppet har det handlat om att ta både ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn för att inte det vi gör idag ska orsaka problem på lång sikt.

Samtalet kom att handla om paralleller mellan de miljöhot som blivit en alltmer uppenbar bieffekt av industrialiseringen, och de miljöhot som riskerar att skapas som en bieffekt av digitaliseringen. Vilka är de digitala motsvarigheterna till utsläpp, och hur kan de minimeras redan nu? (Om det går är det ju bättre och billigare att göra rätt från början än att åtgärda problem i efterhand.)

Precis som med industrialiseringen finns enorma fördelar med digitaliseringen. De kan båda ge radikalt förbättrade levnadsvillkor. Nyttorna är uppenbara och utan dem skulle förstås ingen utveckling ske. De oavsiktliga bieffekterna är svårare att se, men vi kan åtminstone skönja ett par olika kategorier:

  • Integritetskonsekvenser, inte minst med tanke på att många digitala tjänster bara kan betalas med data (i säkerhetssammanhang pratar man faktiskt om digitala fotspår, som på ett sätt påminner om ekologiska fotavtryck).
  • Mentala och kognitiva effekter (t.ex. digital stress och filterbubblor).
  • Traditionell nedsmutsning vid tillverkning och drift av utrustning.
  • Bristande tillgänglighet för personer med till exempel funktionsnedsättning.

Eftersom både jag och PeO arbetar mycket med tillgänglighet uppehöll sig samtalet länge vid den sistnämnda aspekten.

Digitalisering kan verkligen öka tillgänglighet och delaktighet, och precis som med utsläpp finns det ingen som avsiktligt bygger bristande tillgänglighet. Ändå finns det alltför ofta (funktions)hinder i de digitala miljöerna. Ofta beroende på att design utgår från en typisk eller genomsnittlig användare. Men människors behov och förutsättningar varierar på många olika sätt. UX-arbetet behöver därför utgå från den stora bredden av variation. (Vägledningen för webbutveckling beskriver några exempel.)  Detta kallas universell utformning, och det ger förutsättningar för inkludering av alla människor – en grundbult i FNs Agenda 2030.

Principerna för universell utformning finns på Certecs webbplats.

Pär Lannerö

Av Pär Lannerö
Projektledare Vägledning för webbutveckling

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*