Pristaket på brev säkerställer fungerande brevtjänst

PostNord argumenterar i sitt remissvar till 2015-års postlagsutrednings delbetänkande för att pristaket på brev helt ska tas bort. PostNord menar att det uppmjukade pristak som utredningen föreslår ger ett mycket begränsat utrymme för prishöjningar vilket i sin tur kan leda till svåra konsekvenser för den samhällsomfattande posttjänsten när brevvolymerna faller.

PostNords farhågor är dock obefogade.

Förslaget om nytt pristak säkerställer att PostNord har möjlighet att genom prishöjningar fullt ut kompensera för de av volymfallet orsakade kostnadsökningarna. Därmed hotar inte pristaksförslaget på något sätt möjligheterna att framöver tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten.

PostNord inte vilket företag som helst

Självklart vill alla företag sätta sina priser fritt. PostNord är dock inte vilket företag som helst utan är ett statsägt företag med ett samhällsuppdrag och är dessutom är det enda postföretaget som kan erbjuda distribution av förstaklassbrev i hela landet. Ekonomisk teori visar att företag med monopolställning har incitament att sätta priser som inte maximerar samhällsnyttan, vilket gör att det ur samhällets synvinkel finns anledning att i sådana fall reglera priser.

Stora höjningar i Danmark

Exempelvis skyddar pristaket konsumenterna mot sådana dramatiska prishöjningar som skett i Danmark, där PostNord höjde priset på motsvarande tjänst med 90 procent vid årsskiftet 2015/2016. Prishöjningen ökade på volymfallet på A-post till hela 43 procent första halvåret 2016, vilket sedermera ledde till att PostNord helt enkelt ersatte den tidigare A-posten med ett ännu dyrare ”quickbrev” som endast kan inlämnas på postkontoren (och alltså inte i brevlådor) och som kostar nästan 35 kr (27 DKK). Detta exempel visar hur ett företag effektivt kan döda efterfrågan på en tjänst genom kraftiga prishöjningar.

Behov av brevtjänst till rimligt pris

I Sverige har postlagsutredningen kommit fram till att det fortsatt finns behov i samhället av en prioriterad brevtjänst till ett rimligt pris som är framme hos mottagaren åtminstone inom två dagar. Detta kan säkerställas genom att utredningens förslag om pristak genomförs i enlighet med PTS framlagda mer detaljerade implementeringsförslag, samtidigt som PostNord faktiskt får full kompensation för de förväntade volymminskningarna.

Joakim Levin

Av Joakim Levin
Sakkunnig i ekonomisk analys och reglering, PTS postavdelning

5 Kommentarer

  1. 20160928 16:21
  2. Bloggredaktionen Bloggredaktionen
    20160929 08:16

    Bloggredaktionen klistrar in PostNords replik nedan.

    ”I ett blogginlägg väljer Joakim Levin, sakkunnig vid Post- och Telestyrelsen, att kommentera PostNords remissvar till postlagsutredningens i april avgivna delbetänkande Som ett brev på posten.

    Bland annat skriver denne Levin:

    ”PostNord menar att det uppmjukade pristak som utredningen föreslår ger ett mycket begränsat utrymme för prishöjningar vilket i sin tur kan leda till svåra konsekvenser för den samhällsomfattande posttjänsten när brevvolymerna faller.

    PostNords farhågor är dock obefogade.”

    PostNords kostnader är i stor utsträckning fasta. Det kostar till exempel ungefär lika mycket att skicka ut en brevbärare att dela ut ett brev till hushåll som det kostar att dela ut tre brev. Detta innebär att kostnaderna för PostNord – per utdelad försändelse – stiger kraftigt när brevvolymerna faller. Samtidigt är idag portot prisreglerat vilket gör att PostNord inte kan höja priset med mer än inflationen, även när våra kostnader stiger (se det här inlägget fler ett fördjupat resonemang).

    Det som utredningen föreslår är ett reformerat pristak där den postoperatör som är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten, f.n. PostNord, ska kunna få kompensation för ”en andel” av de här volymförändringarna.

    Det skulle teoretiskt kunna innebära att Levin har rätt. Men det kan också innebära att PostNord endast får kompensation för viss del av volymfallen och i kombination med andra dåliga förslag i utredningen (begränsade möjligheter till avrundning och att vi inte får lov att spara höjningsutrymme till kommande år) gör detta att utredningens förslag minst sagt äventyrar den samhällsomfattande posttjänsten framöver.

    Sett utifrån detta perspektiv måste det betraktas som minst sagt magstarkt att någon som måste uppfattas som företrädare för en tillsynsmyndighet avfärdar fullt legitima farhågor med att de skulle vara obefogade.

    Vidare skriver Levin i blogginlägget att PostNord är ”det enda postföretaget som kan erbjuda distribution av förstaklassbrev i hela landet. Ekonomisk teori visar att företag med monopolställning har incitament att sätta priser som inte maximerar samhällsnyttan”.

    Vad Levin glömmer att nämna är att PostNord har konkurrenter i nio postnummerområden av tio och att vi dessutom har konkurrens i från e-post, SMS, Snapchat, Facebook etc. på ett helt annat sätt än när prisregleringen infördes. Den sakkunniges argument om monopolföretags prissättning är därför inte giltigt.

    Skulle vi höja priserna som om vi vore ett monopolföretag skulle brevvolymerna falla ännu kraftigare och ännu mer av kommunikationen skulle gå över till digitala alternativ. Det kan i sammanhanget påpekas att en statlig utredning redan för över tio år sedan kom fram till slutsatsen att prisregleringen hade överlevt sig själv.

    Denne Levin refererar också till den genomförda prisjusteringen i Danmark, men bortser från det faktum, som inte torde vara obekant för den som kallar sig sakkunnig, att prishöjningen genomfördes för att migrera efterfrågan från A-brevet till ett normalbrev. Det är uppseendeväckande att Levin begår sin blogg utan att kontrollera fakta.”

  3. Joakim Levin Joakim Levin
    20160929 10:54

    Replik till PostNord:
    PTS har i sitt remissvar [ https://www.pts.se/upload/Remissvar/2016/N2016_02666_ITP%20PTS.pdf ] presenterat ett förslag på hur pristaket i detalj kan implementeras så att Postnord får full kompensation för ökade styckkostnader pga. det minskande antalet brev som skickas. Det är med detta ”samlade” förslag till pristak som utgångspunkt som blogginlägget är skrivet, vilket klart framgår om man läser hela inlägget.

    PostNord menar i sin replik att argument om monopolställning inte är giltiga. Självklart har brevet som kommunikationskanal konkurrens av många olika digitala alternativ. Det är ju just därför som PTS har tagit fram ett implementeringsförslag för pristaket som gör att PostNord får full kompensation för volymfallet. När man väl omhändertagit denna effekt och analyserar PostNords ställning på marknaden för distribution av enstaka (t.ex. brev postade i brevlåda) A-postbrev som kan nå alla mottagare i Sverige (dvs. det som omfattas av pristaket), finner man inte det finns någon annan aktör som kan erbjuda en sådan tjänst. De konkurrenter PostNord nämner och som finns i 9 av 10 postnummerområden agerar på delmarknader som inte är pristaksreglerade (och där PostNord givetvis inte heller har en monopolställning).

    När det gäller det danska exemplet som PostNord tar upp i sin replik, så är det den medvetna migreringen av efterfrågan från A-post till B-post som jag belyser. Det föreslagna pristaket ger svenska konsumenter skydd just mot att PostNord ska kunna använda priset som verktyg för att styra bort postkunderna från en brevtjänst som postlagsutredningen funnit fortfarande är av samhällsnytta i Sverige.

  4. 20160930 09:18

    Så här skriver Joakim Levin i sitt svar:

    ”Det är med detta ‘samlade’ förslag till pristak som utgångspunkt som blogginlägget är skrivet, vilket klart framgår om man läser hela inlägget.”

    Det framgår inte alls. Du skriver att PostNords farhågor i sitt remissvar till utredningen är obefogade.

    När en organisation skriver ett remissvar på en utredning, avhandlas innehållet i utredningen ifråga. Inte vad andra remissinstanser råkar tycka.

    Således har PostNord skrivit ett remissvar på utredningens förslag. Givet hur närstående postutredningen har varit PTS är det kanske ett förståeligt misstag, men PostNords remissvar utgår från vad utredningen föreslår, inte PTS egna förslag.

    En representant från den ansvariga myndigheten PTS menar alltså att PostNords farhågor över vad utredningen föreslår är ”obefogade” för att PTS i sitt remissvar råkar föreslå något annat.

    Det här är anmärkningsvärt skrivet av en representant från ansvarig tillsynsmyndighet. Det vore önskvärt om myndigheten officiellt klargjorde om man står bakom det här budskapet.

  5. Bloggredaktionen Bloggredaktionen
    20160930 13:47

    Till att börja med vill jag klargöra att PTS naturligtvis står bakom de inlägg som skrivs på vår blogg.

    Vi beklagar om vår formulering givit upphov till missförstånd, men vi har även vid tidigare kontakter varit tydliga med att PTS ser på utredningsförslaget och den precisering av pristakskonstruktionen som PTS har lämnat (som innebär full volymkompensation) som ett paket. Det står också i utredningens förslag att PTS ska göra denna precisering. PTS föreslår alltså inte ”något annat” än vad utredningen gör. Utredningens förslag är ju faktiskt att PTS ska fastställa den för diskussionen centrala ”alfa-andelen”. Och det är precis hur det ska gå till som vi visar i vårt remissvar. PTS remissvar är därför inte vilket remissvar som helst i sammanhanget, utan faktiskt nödvändig läsning för att förstå hela förslaget om pristak.

    Med vänlig hälsning
    Olof Bjurö, chef för enheten för posttillsyn

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*

  • Senaste skribenterna

    • Johan Selin
      PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

    • Adam Rosén
      Projektledare på enheten för inkluderande it och telefoni

    • Mats Idberg
      Projektledare PTS nätsäkerhetsavdelning. Sekreterare i NTSG.

    • Kristina Mellberg
      Chef för enheten för accessinfrastruktur vid konkurrensavdelningen

    • Emma Närvä
      Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.

    • Ola Bergström
      chef för enheten för internationell samordning

    • Dan Sjöblom
      Generaldirektör PTS

    • Kerstin Karlsson
      Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

    • Sara Andersson
      Chef för avdelningen för samhällsfrågor

    • Kristian Viidas
      chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.