En framtida bredbandsreglering i takt med marknadsutvecklingen

Utvecklingen inom området elektronisk kommunikation är dynamisk. Det gäller inte minst konsumenternas efterfrågan på tjänster som kräver bredbandsuppkoppling av god kvalitet och med hög kapacitet. Utbyggnadstakten är fortsatt hög, exempelvis redovisar TeliaSonera att bolaget under 2015 byggt ut fiber till 55 000 villor och det är PTS bedömning att andra operatörer gemensamt har investerat i motsvarande utsträckning. PTS har under hösten och vintern genom blogginlägg presenterat den nytta som PTS konkurrensfrämjande reglering skapar samt hur PTS menar att vi kan vara på väg mot ett paradigmskifte inom regleringen på bredbandsmarknaderna. Här kommer vi att fortsätta på det inslagna spåret och närmare beskriva hur PTS ser att regleringen gällande fiberbaserat bredband kan komma att utvecklas i ett längre perspektiv.

Tre generationers beslut – en bakgrund

Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) kom 2003, och 2004 fattade PTS det första SMP-beslutet om bredbandsmarknaden. Detta möjliggjorde att andra operatörer kunde hyra in sig och leverera bredband till slutkunder över TeliaSoneras kopparbaserade accessnät till ett av PTS reglerat grossistpris. År 2010 uppdaterades denna reglering till att också inkludera TeliaSoneras fibernät, då utvecklingen och utbredningen av fiberbaserat bredband gjorde att det befanns vara på samma relevanta produktmarknad som bredband levererat över kopparnätet.

Bredbandsregleringen uppdaterades återigen i fjol och även om PTS fann ett fortsatt behov av att reglera TeliaSoneras bredband över såväl koppar som fiber bedömdes att prisregleringen på fiber ska lättas givet att TeliaSonera uppfyller vissa krav. Exempelvis att det råder likabehandling för tillträde till dotterbolaget Skanovas fibernät mellan interna kunder och externa operatörer och att andra aktörer på kommersiellt rimliga villkor ska kunna erbjuda slutkunder likadana produkter som TeliaSonera. Det senare ska kontrolleras genom ett ekonomiskt replikerbarhetstest, dvs. en kontroll av att TeliaSonera varken prisdiskriminerar på grossistmarknaden eller underprissätter på slutkundsmarknaden.

Denna förändring av fiberregleringen berodde dels på marknadsutvecklingen, och att ett stort antal aktiva aktörer på både infrastruktur- och tjänstenivå har förbättrat förutsättningarna för konkurrens. Dels på att EU-kommissionen fastställt att för att främja fortsatta effektiva investeringar och samtidigt upprätthålla konkurrensen bör regleringen anpassas. Anpassningen bör ske genom att prisreglering på fiber ska undvikas om regleringsmyndigheten kan observera att konkurrenssituationen tillåter det. Vad gäller kopparbaserat bredband är detta fortsatt prisreglerat och avser att verka som en motvikt (”ankare”) till att ett oreglerat grossistpris på fibertillträde.

Stark utveckling av fiber – nya förutsättningar för nästa beslut

2015 års bredbandsreglering kan ses som ett första steg i en utveckling där bredband levererat över koppar och fiber på sikt kommer behöva behandlas olika ur regleringssynpunkt. Från att inte ha varit tillräckligt utbrett då PTS först reglerade marknaden 2004, har fiber växt till att vara en självklar del av marknaden 2010 och utvecklats till att inte kräva en lika ingripande prisreglering som koppartillträde 2015/2016. Till skillnad från koppar fortsätter fiber att breda ut sig och skillnaden i vad de olika infrastrukturerna kan leverera till slutkunderna ökar samtidigt som konsumenternas efterfrågan på fast bredband har förändrats i och med ökad användning av t.ex. strömmande video. En konsekvens av detta är att PTS i en analys visat att bredband levererat över koppar respektive fiber med stor sannolikhet inte kommer att ingå på samma slutkundsmarknad i framtiden. Detta som en effekt av den kvalitet och hastighet på uppkopplingen som slutkunderna efterfrågar för att kunna nyttja de tjänster som växer fram samtidigt som höga hastigheter över fiber ofta är billigt för slutkunden jämfört med kopparbaserade anslutningar.

Förutom att fiber har andra egenskaper än koppar skiljer sig utbredningen och ägandet av respektive infrastruktur åt vilket också sannolikt kommer behöva återspeglas i en eventuell framtida reglering av tillträdet. I kopparvärlden finns det en nationell infrastrukturägare medan det är en mängd olika aktörer som har investerat i egna fiberaccessnät, både i större och mindre skala. I många kommuner i Sverige har kommunen själv anlagt fibernät, i första hand för att säkra upp en oberoende anslutning för kommunens egna behov men allteftersom efterfrågan har ökat, också för att ansluta slutkunder till nätet. Detta har i sin tur sporrat mer traditionella operatörer att öka sina investeringar i fibernät, allt för att kunna konkurrera om det växande antal slutkunder som efterfrågat bredband med bättre kapacitet.

På så sätt är Sverige på väg mot en god nationell fibertäckning där konkurrenssituationen varierar mellan olika geografiska områden. I vissa områden har TeliaSonera en stark ställning vad gäller fiberanslutningar, i andra är det ett stadsnät som dominerar medan det i vissa områden finns flera jämnstora nätägare. Ett kommunalägt stadsnät innebär en intressegemenskap mellan kommun och stadsnät, vilket kan ge stadsnätet en potentiell särställning på den lokala marknaden. Det finns därför skäl för PTS att närmare analysera stadsnätens marknadsmakt på lokal nivå. Vilken valmöjlighet en enskild slutkund har kan dock skilja sig åt även inom en och samma kommun beroende på om slutkunden bor i villa eller flerfamiljshus, i tätort eller på landsbygden. PTS måste därför genomföra regionala analyser i en omfattning som inte skett tidigare, för att utreda om det finns konkurrensproblem på en regional eller lokal marknad.

Pågående EU-översyn – symmetrisk reglering?

Denna marknadsförändring med en fragmenterad fibermarknad är också ett europeiskt fenomen. Dock har utvecklingen kommit olika långt och framväxten av de moderna näten sker på olika sätt runt om i Europa. PTS har, tillsammans med sina nordiska kollegor, lyft fram ett antal utmaningar i en PM. Den utgör ett inspel i den nu pågående EU-översynen av det legala ramverk som definierar vilka regleringsverktyg som PTS och andra regleringsmyndigheter inom EU ska ha för att möta dessa framtida utmaningar. Ett alternativ som presenteras är att en symmetrisk accessnätsreglering skulle kunna vara ett mer effektivt sätt att hantera den alltmer fragmenterade fibermarknad som har vuxit fram i bland annat i Sverige. Detta utifrån hypotesen att den så kallade marknadsmakten i framtiden kommer att handla om vilken aktör som har tillgång till den ”digitala motorvägen” in i varje enskilt hushåll och om slutkundens valfrihet, snarare än vilket operatör som har det största nätet inom landet som helhet.

Rikard Englund

Av Rikard Englund
chef för konkurrensavdelningen.

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*

  • Senaste skribenterna

    • Johan Selin
      PTS enhet för reglering av bredbandsinfrastruktur

    • Adam Rosén
      Projektledare på enheten för inkluderande it och telefoni

    • Mats Idberg
      Projektledare PTS nätsäkerhetsavdelning. Sekreterare i NTSG.

    • Kristina Mellberg
      Chef för enheten för accessinfrastruktur vid konkurrensavdelningen

    • Emma Närvä
      Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.

    • Ola Bergström
      chef för enheten för internationell samordning

    • Dan Sjöblom
      Generaldirektör PTS

    • Kerstin Karlsson
      Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

    • Sara Andersson
      Chef för avdelningen för samhällsfrågor

    • Kristian Viidas
      chef för enheten för ekonomisk analys vid konkurrensavdelningen.