På väg mot nya regler om datalagring för brottsbekämpning

I torsdags tillsatte regeringen en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp i den dom som kom i december 2016.

EU-domstolen säger bland annat att EU-stadgan hindrar nationell lagstiftning som föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafik- och lokaliseringsuppgifter. Medlemsländerna kan däremot ha förebyggande regler om riktad lagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Reglerna måste ställa upp villkor som klart avgränsar åtgärdens omfattning och den berörda personkretsen. Inhämtning måste grundas på objektiva kriterier för tillgång till uppgifterna och måste underkastas förhandskontroll av en domstol eller oberoende myndighet.

Det kan vara intressant att se tillbaka på hur diskussionen om datalagring för brottskämpande ändamål sett ut historiskt och var vi står i dag.

Från nationella regler till EU-initiativ

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har haft möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

Osäkerhet när direktivet förklarades ogiltigt

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera teleoperatörer med att lagra trafikdata.

I vissa länder upphävde man de nationella reglerna, medan det i andra länder konstaterades att de nationella reglerna inte led av samma brister som direktivet och kunde fortsätta tillämpas. I Sverige kom en offentlig utredning fram till att den svenska regleringen, utöver de regler som kom från EU-direktivet, även innehöll andra bestämmelser som sammantaget innebar att reglerna inte stred mot EU-rätten.

Reglerna prövas i domstol

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade efter att utredningen lämnat sitt betänkande ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades och ett av målen, det mot operatören Tele2, gick hela vägen till kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen. EU-domstolens avgörande kom som sagt i december 2016.

Läget, där vi står i dag, är att det är upp till kammarrätten att avgöra det svenska målet med vägledning från EU-domstolens förhandsavgörande. Rätten har redan beslutat att PTS föreläggande inte ska gälla i väntan på domen. Flera svenska operatörer har på eget initiativ slutat att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Eftersom kammarrätten beslutat om inhibition och målet inte är avgjort vidtar PTS inga tillsynsåtgärder utifrån de regler som är under prövning i domstol.

PTS välkomnar den utredning som regeringen tillsatt och ser fram emot att bidra till att utredningen föreslår väl avvägda regler som tillgodoser både samhällets behov av brottsbekämpning och individers rätt till konfidentiell kommunikation och personlig integritet.

Dan Sjöblom

Av Dan Sjöblom
generaldirektör

Strategi, samverkan och kreativitet viktigt för bredbandsutbyggnad

Vingåkers kommun tillsammans med Regionförbundet Sörmland har stått värd för en nationell bredbandskonferens för kommunala och regionala bredbandssamordnare från hela Sverige. Konferensen samarrangerades med PTS, Bredbandsforum, IP-Only, Telia, Svenska stadsnätsföreningen och SKL. Här gavs deltagarna möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring frågor som utmaningar med bredbandsutbyggnaden, hur målen i regeringens bredbandsstrategi ska uppnås och vad som krävs av de olika aktörerna för ett helt uppkopplat Sverige 2025.

Något som var återkommande i diskussionerna var vikten av att olika aktörer samverkar för att vi tillsammans ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela Sverige. En annan fråga som återkom var vikten av att kartlägga hur bredbandsutbyggnaden och behovet av insatser ser ut och förankra det i strategier och handlingsplaner på kommunal och regional nivå. En tredje fråga som diskuterades var att det finns ett stort behov av att kommunicera nyttan av att som användare investera i snabbt och tillförlitligt bredband för framtiden.

Aktiva kommuner och län når längre

Det byggs bredband som aldrig förr i Sverige, bredbandsutbyggnaden på landsbygd tar fart och investeringarna i fast och mobil bredbandsinfrastruktur ökar. I PTS senaste bredbandskartläggning 2015 ser vi att fiberutbyggnaden ökat med åtta procentenheter på landsbygden på ett år och det investeras 10-12 miljarder varje år i fast och mobilt bredband i Sverige.

Det vi ser är gemensamt för de län och kommuner som lyckats bra med fiberutbyggnaden i Sverige är att de arbetar aktivt med frågan, har tagit fram en bredbandsstrategi och har en helhetssyn över länets eller kommunens behov. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta och för att vi ska nå en framgångsrik bredbandsutbyggnad i hela landet behöver många olika aktörer samverka och det finns många olika sätt att lösa det på. Vad vi också ser är framgångsrikt för en heltäckande bredbandsutbyggnad är att prova nya lösningar och vägar framåt exempelvis genom samverkansavtal, upphandling eller ägardirektiv med krav på täckning.

Bredbandsforum gör stora insatser för den fortsatta utvecklingen genom att främja samverkan kring bredbandsutbyggnad och genom kansliet för de regionala bredbandskoordinatorerna. De regionala bredbandskoordinatorerna fyller en viktig funktion som en kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet för både offentliga och privata aktörer, genom deras arbete med att stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor.

PTS främjar och stöttar utvecklingen

PTS arbetar med att främja utbyggnaden av snabbt bredband genom att informera, utbilda och samverka. Regeringens nya bredbandsstrategi har aviserat att PTS kommer att få en rad olika uppdrag som rör en del av de frågor som diskuterats på bredbandskonferensen i Vingåker. Bland annat kommer vi få uppdrag om att utreda hur tillståndsprocesser som är viktiga för bredband kan snabbas upp och vägleda länsstyrelser och kommuner i dessa frågor och att sprida kunskap om nyttan av bredbandsinvestering.

Vi ser fram emot att fortsatt aktivt bidra till ett helt uppkopplat Sverige år 2025!

Kerstin Karlsson

Av Kerstin Karlsson
Chef på enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande.

PTS har en viktig roll i arbetet för ett helt uppkopplat Sverige

Med visionen ”ett helt uppkopplat Sverige” presenterade regeringen strax före jul en ny bredbandsstrategi. Målen i strategin sträcker sig fram till år 2025, då hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. För första gången finns också ett politiskt mål som gäller tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där människor och saker normalt befinner sig.

Hur ser då regeringen framför sig att vi ska nå målen? Man talar om en marknadsstyrd utveckling som kompletteras med offentliga insatser. PTS får en framskjuten roll i genomförandet av strategin, genom att regeringen aviserar att vi kommer att få en rad uppdrag.

Redan i dag har PTS ett omfattande arbete på bredbandsområdet. Det innefattar såväl att främja konkurrens, att se till att radiospektrum finns tillgängligt, att säkerställa att näten är robusta och säkra, att driva och delta i främjandearbete och att mäta och följa upp utvecklingen. Dessutom finns regeringens Bredbandsforums kansli och sekretariatet för de regionala bredbandskoordinatorerna lokaliserat hos oss på PTS.

Bland de uppdrag som regeringen nämner i strategin vill jag lyfta fram några exempel.

Analys av stadsnät och offentliga bredbandsinvesteringar

Regeringen vill titta närmare på förutsättningar för och effekter av offentliga bredbandsinvesteringar och kommer att ge PTS i uppdrag att kartlägga och analysera styrning av stadsnät, samt tillhandahållande och utbyggnad av bredband kopplat till konkurrenssituationen. PTS ska utreda om det är möjligt och lämpligt att göra undantag från lokaliseringsprincipen som innebär att kommuner endast ska ha verksamhet i den egna kommunen. Dessutom vill regeringen se en analys av om och hur man tydligare kan skilja på leverans på grossistnivå och på slutkundsnivå i stadsnät.

Stöd till en kostnadseffektiv utbyggnad

PTS ska utreda hur tillståndsprocesser som är viktiga för bredband kan snabbas upp och vägleda länsstyrelser och kommuner i dessa frågor. Dessutom ska PTS, i dialog med de regionala bredbandskoordinatorerna, ge vägledning till regionala och lokala aktörer i hur fasta och trådlösa tekniker kan komplettera varandra för att nå målen. Den senare insatsen ligger i linje med den pilotstudie som PTS genomförde under hösten.

Se över nivån för samhällsomfattande tjänster

Ett ytterligare kommande uppdrag handlar om att utreda hur de samhällsomfattande tjänsterna ska se ut – i detta fall vilken nivå på bredbandsuppkoppling som alla ska ha tillgång till. I dag är denna nivå 1 Mbit/s. Denna nivå har gällt sedan 2010 och behöver förnyas när behoven har utvecklats.

Det är mycket glädjande att PTS får en central och viktig roll i bredbandsstrategin. Jag är övertygad om att målen i strategin kommer att sporra oss alla, såväl de aktörer som investerar mycket i utbyggnaden varje år som våra kommuner, länsstyrelser och övriga myndigheter. Regeringen uttrycker väldigt tydligt i strategin att det är många olika aktörer och intressenter som behöver agera för att vi ska nå fram.

Efterfrågan på välfungerande bredbandstjänster är just nu mycket stark bland svenska hushåll och företag. Regeringen lyfter fram slutanvändares efterfrågan som en nyckelfråga. I vissa fall behöver den stimuleras genom mer information om nyttan med snabbt bredband. Men även om inte riktigt alla ännu är beredda att satsa på att ansluta sig till snabbt bredband tror jag att den största utmaningen, glädjande nog, kommer att vara att lyckas möta en stadigt ökande efterfrågan bland hushåll och företag.

Sara Andersson

Av Sara Andersson
Chef för avdelningen för samhällsfrågor