Pristaket på brev säkerställer fungerande brevtjänst

PostNord argumenterar i sitt remissvar till 2015-års postlagsutrednings delbetänkande för att pristaket på brev helt ska tas bort. PostNord menar att det uppmjukade pristak som utredningen föreslår ger ett mycket begränsat utrymme för prishöjningar vilket i sin tur kan leda till svåra konsekvenser för den samhällsomfattande posttjänsten när brevvolymerna faller.

PostNords farhågor är dock obefogade.

Förslaget om nytt pristak säkerställer att PostNord har möjlighet att genom prishöjningar fullt ut kompensera för de av volymfallet orsakade kostnadsökningarna. Därmed hotar inte pristaksförslaget på något sätt möjligheterna att framöver tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten.

PostNord inte vilket företag som helst

Självklart vill alla företag sätta sina priser fritt. PostNord är dock inte vilket företag som helst utan är ett statsägt företag med ett samhällsuppdrag och är dessutom är det enda postföretaget som kan erbjuda distribution av förstaklassbrev i hela landet. Ekonomisk teori visar att företag med monopolställning har incitament att sätta priser som inte maximerar samhällsnyttan, vilket gör att det ur samhällets synvinkel finns anledning att i sådana fall reglera priser.

Stora höjningar i Danmark

Exempelvis skyddar pristaket konsumenterna mot sådana dramatiska prishöjningar som skett i Danmark, där PostNord höjde priset på motsvarande tjänst med 90 procent vid årsskiftet 2015/2016. Prishöjningen ökade på volymfallet på A-post till hela 43 procent första halvåret 2016, vilket sedermera ledde till att PostNord helt enkelt ersatte den tidigare A-posten med ett ännu dyrare ”quickbrev” som endast kan inlämnas på postkontoren (och alltså inte i brevlådor) och som kostar nästan 35 kr (27 DKK). Detta exempel visar hur ett företag effektivt kan döda efterfrågan på en tjänst genom kraftiga prishöjningar.

Behov av brevtjänst till rimligt pris

I Sverige har postlagsutredningen kommit fram till att det fortsatt finns behov i samhället av en prioriterad brevtjänst till ett rimligt pris som är framme hos mottagaren åtminstone inom två dagar. Detta kan säkerställas genom att utredningens förslag om pristak genomförs i enlighet med PTS framlagda mer detaljerade implementeringsförslag, samtidigt som PostNord faktiskt får full kompensation för de förväntade volymminskningarna.

Joakim Levin

Av Joakim Levin
Sakkunnig i ekonomisk analys och reglering, PTS postavdelning

Hur passar en sexualupplysningsapp in bland reglering och tillsyn av infrastruktur?

PTS har ordet alla i sin vision. Alla i Sverige ska ha tillgång till bra bredband, telefoni och post. Som en vision bör så är det är ingen liten vision.  Alla är många personer. Med många olika förutsättningar. Många olika behov. Över hela landet. I alla åldrar.

För att uppnå vår vision arbetar vi med en rad olika uppgifter inom en rad olika områden, där tyngdpunkten ofta ligger på reglering och tillsyn. Vårt fokus är i första hand infrastrukturen som bär tjänsterna.

App om kroppen, känslor, relationer och sex

Så hur kommer finansieringen av en app om sex och samlevnad in i bilden? Det har i allra högsta grad att göra med ordet alla. PTS arbetar även främjande. Vi får ett särskilt anslag från regeringen för att genomföra ett viktigt uppdrag. Nämligen att öka den digitala delaktigheten och bidra till att all informations- och kommunikationsteknik i samhället är inkluderande.

Vi tillhandahåller till exempel kommunikationstjänster när det finns ett glapp mellan användares behov och vad marknaden kan erbjuda (än så länge). Det kan till exempel handla om bildtelefoni- och texttelefonilösningar som möjliggör samtal oavsett om du har nedsatt syn- hörsel- eller talförmåga.

Samtidigt arbetar vi med att minska glappet genom att försöka få marknaden att möta de behov som finns. Vi vill öka och förbättra utbudet av kommunikationslösningar för personer med funktionsnedsättning. Det gör vi bland annat genom årliga innovationstävlingar där stora och små, företag och organisationer vinner finansiering och projektstöd till att genomföra sin idé. Utöver det stöttar vi även vissa utvecklingsprojekt. Som till exempel appen Privatliv. Gemensamt för satsningarna är att informations- och kommunikationsteknik är central för att realisera dessa nya lösningar.

Privatliv riktar sig primärt mot ungdomar och unga vuxna med intellektuella funktionsvariationer och går att använda även om man inte kan läsa eller skriva. Det är en interaktiv och webbaserad app om kroppen, känslor, relationer och sex.

Privatliv fyller ett tomrum

PTS har valt att finansiera Privatliv för att den erbjuder något som tidigare saknats, inom både särskolans undervisning och inom sexualupplysning.  Undervisningsmaterial anpassade för särskolan har precis börjat tas fram de senaste åren och är inte så omfattande. En interaktiv app som är anpassad efter användarnas specifika behov innebär ett stort kliv framåt för unga med funktionsnedsättning att få tillgång till information inom det här området.

Vi har följt utvecklingen av appen från idé till färdig produkt och särskilt framhärdat vikten av användarmedverkan. Appen är framtagen tillsammans med precis de ungdomar som den är skapad för. Och vi är stolta över att vara en del av utvecklingen. Därför att det här är viktigt. Samhället ska erbjuda samma möjligheter för alla.

Läs mer om PTS arbete med digital delaktighet på pts.se/funk
Läs mer om appen Privatliv på mittprivatliv.se

Charlotte Aleman

Av Charlotte Aleman
Kommunikatör på kommunikationsavdelningen.

PTS vill undvika begränsningar (Debattinlägg)

Detta inlägg är ett debattsvar till en ledarartikel som publicerats i Svenska Dagbladet 31/8 2016

 

Peder Ramel, Hi3G Access, kritiserar på SvD Debatt (31/8) Post- och telestyrelsen (PTS) för att försämra konkurrensen genom att inte sätta strängare begränsningar för hur mycket frekvenser en aktör kan tilldelas i PTS kommande spektrumauktion i 700 MHz-bandet. Begränsningar som inte är nödvändiga kan dock snarare försvåra innovation, teknikutveckling och i förlängningen förhindra att frekvenserna ger största möjliga nytta för konsumenterna.

 

Under de senaste åren har utvecklingen mot bättre mobilt bredband i hela landet gått snabbt, samtidigt som konsumenternas efterfrågan hela tiden ökar. Den kommande tilldelningen i 700 MHz-bandet kommer att ge förutsättningar för att ytterligare öka kapaciteten och täckningen, och ett av tillstånden i bandet är förenat med ett krav på att bygga täckning i områden där det i dag finns brister.

 

Radiofrekvenser är den viktigaste resursen för aktörer som vill erbjuda mobila bredbandstjänster. Fördelningen av frekvenser är således mycket viktig. PTS använder i första hand auktion som tilldelningsmetod. Detta för att marknadsaktörernas efterfrågan och värdering i så stor utsträckning som möjligt ska styra fördelningen av frekvenserna. Grundtanken är att den som värderar  frekvenserna högst också kommer att använda frekvenserna mest effektivt.

 

Utgångspunkten är alltså en auktion utan onödiga begränsningar. Med de långa tillståndstider som gäller, för 700-bandet till och med 2039, och osäkerhet om framtidens teknikutveckling kan alltför begränsande villkor från PTS förhindra utveckling och innovation. Framtidens tekniker, där 5G är ett exempel, kan till exempel behöva större sammanhängande frekvensband. PTS försöker därför att om möjligt undvika att begränsa till exempel vilken teknik och vilka tjänster som ska användas, samt hur mycket frekvenser en aktör kan tilldelas.

 

PTS har dock inför denna auktion beslutat om just en sådan begränsning. Genom ett tak på 2×20 MHz (två tredjedelar av frekvenserna) undviker vi att en aktör kan köpa allt, och minst två och högst fem aktörer kan komma att tilldelas tillstånd. På så sätt kan vi bibehålla den konkurrenssituation som präglar marknaden, där det i dag inte finns uppenbara  balanser i aktörernas spektruminnehav i de låga band som är lämpliga för att bygga god täckning. Hi3G har nästan lika mycket frekvenser som exempelvis Telia i dessa attraktiva band.

 

Som så ofta i  PTS myndighetsutövning finns önskemål från olika aktörer om hur PTS bör agera, så även när det gäller spektrumtaket i 700 MHz-bandet. Vissa aktörer förespråkar att PTS inte sätter ett spektrumtak, medan andra, som Hi3G, vill se ett lägre spektrumtak. PTS ska ta hänsyn till samhälls- och konsumentnyttan i första hand. Radiofrekvenser är en begränsad resurs som tillhör samhället, och spektrumtilldelningen är till för att ge nytta för konsumenterna. Vi är övertygade om att auktionen i 700 MHz-bandet kommer att ge just detta i form av bättre täckning och kapacitet. Vi ser mycket  positivt på det engagemang som Hi3G och övriga aktörer visar och alla är välkomna med sin ansökan
om att delta i auktionen.

 

Catarina Wretman
tf generaldirektör
Post- och telestyrelsen