Blev det här verkligen bättre för konsumenterna (del 2)

För några veckor sedan skrev jag en blogg om vilka konsekvenser de nya reglerna om roaming får för svenska konsumenter. Det nya EU-regelverket innehåller också nya bestämmelser om rätten till ett öppet internet. Det finns å ena sidan krav på operatörerna om till exempel hur de hanterar trafik över internet, och å andra sidan rättigheter för konsumenter som inte tidigare funnits på pränt i svensk rätt. Men blir det någon konkret förbättring för svenska konsumenter?

Lättare att få rätt

De nya reglerna ställer bland annat krav på vilken information som ska finnas med i avtal och på operatörernas webbplatser. Reglerna syftar inte minst till att göra det lättare för konsumenter att hävda fel i tjänst mot sin operatör om det finns skillnad mellan den hastighet som operatören utlovat och den konsumenten faktiskt fick. Även information om annan påverkan på tjänsten såsom begränsningar i datavolym eller trafikstyrningsåtgärder ska anges tydligt enligt de nya reglerna. Konsumenten ska till exempel kunna använda informationen för att föra talan om fel i tjänst i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Om konsumenten med hjälp av ett verktyg, exempelvis Bredbandskollen, kan visa att det finns betydande eller kontinuerligt återkommande skillnad mellan internetanslutningstjänstens faktiska hastighet och den som operatören lovat i avtalet, ska det kunna utgöra fel i tjänst. Det i sin tur kan ge konsumenten rätt att hålla inne med betalning, kräva att felet rättas, göra prisavdrag, eller slutligen häva köpet i enlighet med generella konsumentregler.

Jämfört med tidigare regler innehåller förordningen mer detaljerade kriterier för specifika prestandaparametrar för internetanslutningstjänster. Under perioden 1 januari till och med den 14 juli 2016  tog ARN emot ungefär lika många anmälningar som under motsvarande period 2015. Sedan förordningen trädde i kraft har nämnden inte hunnit besluta i något ärende om fel i tjänst hos internetanslutningstjänster. En jämförelse över hur framgångsrika konsumenter har varit med en sådan talan före och efter förordningens ikraftträdande går därför inte riktigt att göra.

Kompletterar tidigare regler

Så det blev alltså inte bättre för konsumenterna? Än så länge syns som sagt ingen vida skillnad i praxis för konsumenter i dessa fall i Sverige. Dels kan vi konstatera att vi på den svenska marknaden haft ett system som tagit hand om den här typen av problem redan innan genom det generella konsumentskyddet – konsumenter har på dessa grunder kunnat få ersättning när operatören lovat mer än vad som faktiskt går att få. Genom att skapa lagregler med specifika krav på information för internetanslutningstjänster vill EU-lagstiftaren visa att de menar allvar med att konsumenten ska kunna få rätt mot sin operatör. Det faktum att reglerna genomfördes i förordningsform (som är EU:s hårdaste lagstiftningsverktyg) tyder på samma sak. Utöver Sverige var det flera medlemsstater som för första gången fick direkt gällande lagstiftning på området för nätneutralitet i och med förordningen. I flera av dem fanns kanske inte lagstiftning som på samma sätt tog hand om problemen sedan tidigare. Där kan de nya reglerna möjligen få större verkan än i Sverige.

Sedan tidigare finns det också regler i lagen om elektronisk kommunikation (LEK) om vilken information som ska ingå i avtal om elektroniska kommunikationstjänster, däribland internetanslutningstjänster. Till lagreglerna har PTS dessutom föreskrifter och allmänna råd om innehåll i avtal. Reglerna överlappar till viss del förordningens bestämmelser och PTS planerar att se över myndighetens föreskrifter och allmänna råd på området så snart samarbetsorganisationen Berecs riktlinjer om hur förordningen ska tolkas finns på plats.

Läs mer om de nya reglerna här.

Linn Berggren

Av Linn Berggren
jurist på avdelningen för samhällsfrågor.

Både mobil täckning och ett högkvalitativt nät för skydd och säkerhet

PTS har till uppdrag att se till att samhället får de kommunikationstjänster som behövs. Vi måste alltid väga olika intressen mot varandra och försöka hitta vägar där vi kan tillgodose alla behov. Ibland kan man inte få exakt det man vill ha, men man ska kunna få det man behöver.

Vi går idag, den 1 juli ut med en allmän inbjudan till auktion för 2 x 30 MHz i 700 MHz-bandet. Det bandet har regeringen fattat beslut om att frigöra från TV-sändningar i syfte att Sverige ska få mer frekvenser till mobilt bredband i hela landet. Mobil täckning är en väldigt viktig fråga för att hela landet ska leva. Och vi ställer därför krav på täckning i den här auktionen.

Utöver detta finns det också ett stort behov för skydds- och säkerhetsmyndigheterna (exempelvis polis, räddningstjänst och akutsjukvård) att få till en säker och robust bredbandskommunikation. Detta är av oerhört stor vikt för hela samhället. PTS anser att både behovet av mobil täckning i hela landet och ett säkert och robust nät för skydds- och säkerhetsmyndigheterna kan tillfredsställas på ett bra sätt. Oavsett hur dessa myndigheter vill bygga sitt nät finns det harmoniserade frekvenser att tillgå för detta, utan att behöva använda den del av 700 MHz-bandet som regeringen anser behövs för glesbygdstäckning. Om Sverige skulle välja att använda den delen av 700-MHz-bandet skulle vi vara det enda landet i Europa som avsatt någon del av dessa 2 x 30 MHz till annat än TV eller kommersiella bredbandsnät. De frekvenslösningar för skydd och säkerhet som förordas inom EU finns tillgängliga även i Sverige. Till exempel avvaktar PTS med tilldelningen av en del av 700 MHz-bandet, för att på så sätt möjliggöra en lösning för skydds- och säkerhetsmyndigheterna.

Så det är tekniskt, juridiskt och organisatoriskt helt genomförbart att säkerställa ett högkvalitativt bredband för skydd och säkerhet och ändå fullfölja auktionen i 700-bandet.

Catarina Wretman

Av Catarina Wretman
Tf generaldirektör för PTS

Skärpt arbete mot kvalitetsproblem i postutdelningen

Jag och mina kollegor på PTS postavdelning får numera dagligen påringningar och mejl från personer och företag, som haft problem med postutdelningen. Ett exempel är Anna som inte fått kallelsen till sin läkare och därmed missat ett viktigt läkarbesök. Ett annat är tidningsföretaget som har tappat flera prenumeranter under den senaste tiden på grund av att deras tidning inte kommit fram till mottagaren eller ofta har varit försenad.

Klagomålsstatistiken som både vi och den största aktören på postmarknaden, PostNord, sammanställer regelbundet bekräftar bilden av att problemen kring postutdelning har ökat högst betydligt under det senaste året.

Vi förstår mycket väl att de allt större utdelningsproblemen ställer till det för både individer och företag. Och vi gör vad vi kan utifrån de verktyg vi har i dag. Vi träffar regelbundet PostNord och de andra postoperatörerna för att diskutera problemen och vilka åtgärder som vidtas. Dessa diskussioner handlar om allt från lokala till mer övergripande problem.

Tillsynsbesök för att förstå problemen bättre

Vi genomför även tillsynsbesök på de platser som vi fått mycket klagomål ifrån. Ett exempel är Uppsala, som vi besökte i onsdags den 18 maj. Det har varit stora problem där med utdelningen under 2015 och de första månaderna under 2016. Vi träffade då PostNord och lokaltidningen UNT. Förutom sin tidningsverksamhet bedriver UNT-koncernen brevutdelning och annan distributionsverksamhet.

PostNord i Uppsala bekräftade att det har varit stora kvalitetsproblem under början av 2016 samt att man har fortsatta problem som man arbetar för att komma till rätta med. Kvalitetsbristerna, som även har förekommit på andra orter i landet, beror på att PostNord har genomfört stora förändringar i organisationen. I Uppsala fick PostNord även problem när man skulle flytta till nya lokaler.

Vi träffade även UNT bland annat med anledning av att bolaget ingått samarbete med en annan postoperatör, Bring Citymail. UNT har nyligen även vunnit flera kommunala upphandlingar i en del regioner. Dessa förändringar leder till att bolaget hanterar ökade brevvolymer vilket innebär vissa utmaningar. En av utmaningarna rör utbildning av företagets personal som tidigare främst delade ut tidningar men som nu även ska hantera olika typer av postförsändelser.

Dags för fler åtgärder

Vi på PTS känner att vi med anledning av de här ökade problemen inte kan nöja oss med de ”vanliga” åtgärderna som nämns ovan, dialogmöten och tillsynsbesök. Vi har därför initierat en utredning av kvalitetsbristerna i syfte att bättre förstå problemen och därmed vad som vore bästa åtgärden från vår sida. Dessutom arbetar vi med att vända på olika stenar i syfte att se över om det finns möjlighet att, om det skulle behövas, ta till mer kraftfulla åtgärder med stöd i postlagen.

Utifrån såväl den särskilda utredningen av kvalitetsproblemen, som ska vara färdig senast vid halvårsskiftet, och egna undersökningar vi genomför kring möjliga ändamålsenliga åtgärder, ska vi sedan vidta lämpliga mått och steg. Vårt mål är ju att postmarknaden, som utgör en viktig del av landets kommunikationsinfrastruktur, ska fungera väl enligt uppsatta villkor så att såväl Anna som tidningsföretaget kan lita på att de både kan ta emot och skicka sina försändelser på ett säkert sätt.

Gabriel Rhawi

Av Gabriel Rhawi
Analytiker på postavdelningen.