Almedalsveckan och digitalisering – från okänt begrepp till #digitaltföralla

Almedalsveckans vara och icke vara har länge debatterats, och extra mycket i år. Jag lämnar åt övriga skribenter/bloggare/tyckare att fortsätta den debatten. Jag lämnar även trendspaning därhän. Precis som reflektioner om vilka som var där och varför.

Som kommunikationsansvarig för PTS arbete med digital inkludering och tillgänglighetsfrågor fokuserar jag istället på vad vi vill med just den verksamheten när vi medverkar under Almedalsveckan. Och varför det är ofrånkomligt att prata om ordet digitalisering.

PTS har regeringens uppdrag att se till att alla kan använda elektroniska kommunikationstjänster, oavsett funktionsförmåga. Det är ett främjandeuppdrag som till stora delar handlar om att samla kunskap, informera och utbilda samt stimulera utveckling. Det finns fler myndigheter som också har särskilda uppdrag kopplat till tillgången, rättigheterna och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, som t.ex Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för tillgängliga medier. Alla statliga myndigheter ska ju dessutom följa förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken.

De sektorsområden som PTS övergripande ansvarar för är elektronisk kommunikation och post. Elektronisk kommunikation ryms sedan länge i ordet digitalisering. Postverksamheten i Sverige är såväl beroende av som under stark påverkan av digital teknik. I princip alla samhällssektorer påverkas av digitaliseringen, på gott och ont. Många pekar på att sårbarheten ökar och att digitala lösningar även kan bli exkluderande och till och med diskriminerande. Därför skärps lagarna och kraven allt mer. Läs mer på www.pts.se/funk/lagkrav.

Rätt hanterad så innebär digitaliseringen dock stora utvecklingskliv, nya möjligheter och bättre förutsättningar. För att till exempel inkludera och jämna ut villkoren för alla i samhället, oavsett förmåga eller situation. Även när man ser bortom de potentiella demokratiska vinsterna så erbjuder digitaliseringen även möjlighet till stora resurs- och effektivitetsvinster.

Man kan anse att digitalisering är ett modebegrepp som kan ges många olika betydelser och innehåll, men det kanske krävs ett brett begrepp för att fånga in den samhällsförändring som pågår.

 

Seminarium om digitalt arbetssätt hos Hej Digitalt!

Seminarium om digitalt arbetssätt hos Hej Digitalt!

Ett konkret exempel på hur användningen och relevansen hos ordet digitalisering förändrats kommer från årets Almedalsvecka. Cirka 10 procent av seminarierna var märkta med ämnesordet/kategorin ”digitalisering” i Almedalsguidens program. Intressant att notera är att för bara fyra år sedan var ”digitalisering” inte med i listan över möjliga ämnesord trots att flera programpunkter redan då handlade om området.

Dessutom var ordet ”digital” med i rubriken på alla de tre seminarier som PTS stod bakom i år;

– Hjärnvänlig design i digitala tjänster – hur ska vi göra för att inte tappa eller missa användare?

– Digital effektivisering med chattbotar och intelligent interaktionsteknik – men effektivt för vilka?

– Hur kan digitalt arbetssätt öka tillgänglighet & delaktighet?

På PTS arbetar vi med att föra in tillgänglighetsperspektivet i samtal, möten, sammanhang som handlar om digitalisering och kommunikationsmöjligheter. Och jag tycker att Almedalsveckan är en unik plattform för just det. Där diskuteras samhällsfrågor som större eller mindre medborgargrupper är intresserade av och där samlas företrädare från alla möjliga områden och organisationer, både inom offentlig och privat sektor. Därför är vi där.

Vi arbetar även för att vara där för alla de som inte är där. Våra tre seminarium direktsändes och kommer även fortsätta att finnas tillgängliga på vår webb på www.pts.se/digitaltforalla. Över sommaren kommer vi även ta fram teckenspråkstolkade versioner som också kommer att publiceras.

 

Scenen i Digidalen med Jan Gulliksen

Jan Gulliksen på scenen i Digidalen.

För att ytterligare förtydliga och konkretisera vad vi tycker är viktigt med digitaliseringen har vi börjat arbeta samla och sprida information under rubriceringen ”Digitalt för alla”. Läs mer, ställ frågor eller kom med inspel via www.pts.se/digitaltforalla eller genom att använda #digitaltföralla på Twitter eller Facebook.

Charlotte Aleman

Av Charlotte Aleman
Kommunikatör på kommunikationsavdelningen.

PTS 25 år

I morgon den 1 juli 2017 fyller PTS 25 år. Vi tänkte bjuda på en liten tillbakablick över några viktiga händelser från PTS första 25 år.

Den 1 juli 1992 bildas Telestyrelsen. Det sker genom en sammanslagning av Televerkets frekvensförvaltning och Statens Telenämnd. Myndighetens första generaldirektör heter Jan Freese.

Exakt ett år senare ombildas det Televerket till det statliga bolaget Telia AB. Televerkets resterande myndighetsuppgifter läggs på Telestyrelsen. Samtidigt beslutar riksdagen om lag om radiokommunikation och telelag vilket ger Telestyrelsen nya ansvarsområden inom radio- och teleområdet.

 

PTS två logotyper

2008 bytte PTS logotyp och grafisk profil.

Post tillkommer

Den 1 mars 1994 ombildas Postverket till det statliga bolaget Posten AB och ansvaret för myndighetsutövning överförs till Telestyrelsen, som byter namn till Post- och telestyrelsen. Samtidigt träder Postlagen i kraft.

Lite senare samma år, i november 94, fastställer PTS för första gången den svenska nummerplanen.

Under de kommande åren så hinner Sverige vara det mobiltätaste landet i världen, och passera 3 miljoner mobilabonnemang. 1998 används internet av 19 % av den svenska befolkningen.

Möjligheten att flytta med sitt telefonnummer vid byte av operatör (nummerportabilitet) och möjligheten att ringa med en annan operatör än Telia i det fasta nätet (förval) är viktiga konsumentreformer.

Millenniebugg och 3G

När 1900-tal övergår till 2000-tal visar det sig att Sverige klarar millennieskiftet utan större problem. Den 16 december 2000 delar PTS ut 3G-licenser till Europolitan, HI3G, Orange och Tele2. UMTS är tredje generationens mobiltelefonisystem och efterföljaren till GSM. Med UMTS-terminaler ska användarna förutom telefoni även få tillgång till datakommunikation och multimedia.

Den 25 juli 2003 träder en ny lag om elektronisk kommunikation i kraft. Lagen omfattar elektroniska kommunikationsnät och de kommunikationstjänster som förmedlas i näten. Från årsskiftet 2004/2005 blir det möjligt för konsumenterna att skaffa abonnemang för fast telefoni hos andra operatörer än Telia Sonera.

Säker domän och innovationstävling

I september 2008 blir PTS första statliga myndighet i Sverige, och sannolikt också i världen, som inför säker namnuppslagning för sin domän pts.se. Användare som söker information på PTS webbplats eller vill använda myndighetens e-tjänster kan vara säkra på att de besöker PTS riktiga webbplats och inte en falsk kopia.

I mars 2010 utlyser PTS sin första innovationstävling. Tävlingen efterlyser innovativa lösningar för personer med funktionsnedsättning. Den första tävlingen har temat ”Arbete och fritid”. Hittills har 14 innovationstävlingar genomförts. I november samma år så visar det sig att svenskarna för första gången ringer mer från mobilen än från den fasta telefonen.

PTS fördelar nu spektrum till mobiloperatörerna via auktioner. Två av dessa genomförs 2008 och 2011 i frekvensband där 4G-näten byggs ut, vilket leder till att vi några år senare har snabbt mobilt bredband i alla delar av landet.

Täckning och modern myndighet

I juni 2014 överlämnar PTS en 11-punktslista för bättre mobiltäckning till regeringen. Vi är också inblandade i en överenskommelse med mobiloperatörerna om enklare täckningskartor.

Den 3 november 2015 utses PTS till Sveriges modernaste myndighet. Några månader senare träder PTS driftsäkerhetsföreskrifter i kraft. Föreskrifterna säkerställer att marknadens aktörer bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsarbete. Syftet är att nät och tjänster ska uppnå en grundläggande nivå av driftsäkerhet.

Det har så klart hunnit hända väldigt mycket mer under PTS första 25 år, men blogginlägget skulle bli alldeles för långt om allt skulle få plats. Fler händelser hittar du på vår webbplats.

Med detta vill vi önska trevlig sommar. PTS-bloggen återkommer igen i höst.

Nya roamingregler – så arbetar PTS

Den 15 juni börjar nya regler gälla vid användande av en mobiltelefon i annat EU-land, s.k. roaming. Reglerna innebär att en mobiloperatör i EU som huvudregel inte får debitera slutkunder någon extra avgift utöver det nationella slutkundspriset för röstsamtal, sms och data när en mobiltelefon används inom EU.

En förutsättning för att avgifterna ska kunna avskaffas i slutkundsledet har varit att ser över motsvarande avgifter som operatörerna tar ut av varandra. I TSM-förordningens förarbete konstaterades att det inte gick att ta bort avgifterna på slutkundsnivå på ett hållbart sätt med de, vid den tidpunkten, reglerade avgiftsnivåerna mellan operatörerna. De reglerade avgifterna som operatörerna får ta ut av varandra har därför sänkts ytterligare.

PTS har arbetat med denna fråga såväl på hemmaplan som inom Berec och EU-institutionernas arbete. Målet har varit att få till en reglering som innebär ett hållbart avskaffande av avgifterna på slutkundsnivå där hänsyn tas till såväl konsumenter som roamingleverantörer.

För PTS innebär de här nya reglerna ett antal nya uppgifter.

Policy för skälig användning

För att förhindra onormal användning eller missbruk av de nya reglerna har mobiloperatören möjlighet att tillämpa en policy där de t.ex. kan sätta en gräns för hur mycket data en konsument får använda till samma pris som hemma när denne använder sin mobiltelefon i ett annat EU-land. Det innebär att man inte kan räkna med att få använda lika mycket surf som hemma. Hur dessa gränser får sättas bestäms i TSM-förordningen.

Om en operatör tillämpar en policy där de begränsar datavolmen för roaming för slutkunden ska operatören anmäla denna policy till PTS. Vi kan sedan komma att vidta åtgärder för det fall denna policy inte anses vara i enlighet med gällande regler.

Tilläggsavgift för roaming

Under specifika och exceptionella omständigheter kan en operatör, då denne inte anser sig få kostnadstäckning för sina tillhandahållna roamingtjänster, hos PTS ansöka om tillstånd att debitera slutkunden en tilläggsavgift för använd roamingtjänst.

PTS ska inom en månad från mottagandet av en ansökan godkänna eller avslå tillämpning av tilläggsavgift. Om PTS anser att ansökan är ogrundad eller att det saknas information har PTS ytterligare en period på två månader på sig att fatta sitt slutgiltiga beslut.

Läs mer om roaming på PTS webbplats.

Fredrik Kapper

Av Fredrik Kapper
PTS enhet för elektroniska kommunikationstjänster