Så arbetar PTS för ett öppet internet

Ett öppet internet och vad det egentligen innebär har diskuterats och debatterats under många år världen över. I grund och botten handlar det om att slutanvändare ska ha rätt att över internet få tillgång till och distribuera information och innehåll samt använda och tillhandahålla applikationer och tjänster som de själva valt. Operatörer ska som huvudregel inte särbehandla trafik på internet genom att prioritera, sakta ned eller blockera trafik.

Förra våren blev Telias erbjudande om fri surf på vissa utvalda sociala medier särskilt uppmärksammat när det lanserades strax innan EU:s gemensamma regelverk (förordningen) om bl.a. ett öppet internet började gälla. PTS har under fjolåret granskat det erbjudandet tillsammans med Telias erbjudande om fri surf lyssna och Tres erbjudande om fri surf på musikstreaming.

Granskningen är avgränsad till trafikhanteringen

I tillsynen har PTS granskat den hantering av trafik som sker när slutanvändarnas avtalade datavolym är förbrukad. Något förenklat innebär det att den generella internetåtkomsten blockeras samtidigt som det ges fortsatt tillgång till vissa utvalda tjänster och applikationer.

PTS bedömning är att denna typ av trafikhantering står i strid med förordningens bestämmelse i artikel 3.3. Bestämmelsen sätter ramarna för hur exempelvis operatörer får hantera trafiken över internet. I tillsynsprocessen har Tre valt att frivilligt justera sitt erbjudande för att vara i linje med PTS bedömning. Telia har däremot valt att fortsätta med sina erbjudanden och PTS har därför fattat ett beslut och förelagt Telia att rätta sig.

Telia har överklagat beslutet. Kammarrätten har beslutat att PTS föreläggande tills vidare inte ska gälla (inhibition), vilket innebär att Telia för närvarande kan fortsätta tillämpa erbjudandena. Förvaltningsrätten har nu att avgöra om PTS bedömning varit riktig.

Telia har sedan PTS beslut valt att inkludera ytterligare tjänster i sitt erbjudande om fri surf på sociala medier. Det påverkar dock inte den principiella bedömning som myndigheten gjort i frågan om den trafikhantering som sker när den avtalade datavolymen är förbrukad.

Viktigt följa den långsiktiga marknadsutvecklingen

PTS kan konstatera att det som rapporteras i media ofta fokuserar på den fria surfen i sig, eller vad som också brukar kallas ”zero rating”. Det som är viktigt att påpeka är att myndigheten i de ärenden som nu är aktuella inte granskat om Telias (eller Tres) zero rating-erbjudanden som sådana är tillåtna enligt förordningen. Sådana bedömningar måste göras med utgångspunkt i en annan del av förordningens bestämmelser.

Förordningen uppställer inte ett absolut förbud mot zero rating, dvs. nollprissättning av en viss typ eller kategori av trafik. Vad gäller den typen av affärsmetoder är det upp till PTS att göra en bedömning i varje enskilt fall. Avgörande är om konkurrenssituationen på sikt riskerar att påverkas negativt och om slutanvändarnas rättigheter i praktiken begränsas väsentligt.

Internetmarknaden är dynamisk där nya erbjudanden är vanligt förekommande. Myndighetens bedömning av ett erbjudande är bl.a. beroende av internetleverantörernas och de berörda tjänsteleverantörernas marknadsställning.

Reglerna ska tillämpas i hela EU

Förordningens bestämmelser gäller på samma sätt inom hela EU. Därför görs det emellanåt jämförelser mellan hur PTS och andra regleringsmyndigheter agerar. Så långt ser vi att tillämpningen av bestämmelserna är samstämmig även om exempelvis den belgiska myndigheten har gjort en granskning utifrån en annan bestämmelse i regelverket än den PTS har utgått från i den ovan beskrivna tillsynen.

PTS kommer fortsätta granska de erbjudanden och ageranden på marknaden som omfattas av lagstiftningen om ett öppet internet. På det sättet vill PTS successivt klargöra reglerna för marknadsaktörer och slutanvändare. PTS vill även fortsatt ha en nära dialog med de aktörer som berörs av förordningen, inte minst för att räta ut frågetecken för att underlätta för marknaden att fortsatt tillgängliggöra ett öppet internet för svenska slutanvändare. Mer information om regelverket finns här.

Emma Närvä

Av Emma Närvä
Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.

Givande diskussioner på internationell ”mobilmässa”

I veckan deltog en delegation från PTS på den stora, årliga mobilmässan i Barcelona – Mobile World Congress (MWC). Från PTS deltog Catarina Wretman, ställföreträdande gd; Ola Bergström, chef för internationell samordning samt medarbetare från spektrumavdelningen. Näringsdepartementet deltog också med en delegation ledd av digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Mer än mässa

Egentligen är mobilmässa en felaktig beskrivning. Det gäller inte minst från PTS perspektiv. Inom ramen för mobilmässan finns ett särskilt program och ett särskilt område för ministerier och regleringsmyndigheter. Här organiseras seminarier och föreläsningar samt genomförs ett stort antal bilaterala möten. Här spenderades en stor del av tiden för den svenska delegationen. Programmet är utmärkt för korta möten med andra ministerier och regleringsmyndigheter som då finns samlade på ett ställe.

Mobilmässa kan också leda fel vad det gäller innehållet. Det finns en stor bredd i innehållet med alltifrån tillverkare av basstationer och handenheter till apputvecklare och avancerade tjänster. Det är just den senare delen som växer med Internt of Things (sakernas internet) som en riktig snackis. Stort för i år var uppkopplade bilar och de flesta av världens bilmärken fanns representerade som samarbetspartner. Även olika Virtual reality-produkter (virtuell verklighet) och applikationer var framträdande, inte bara på spelmarknaden utan även för andra sektorer i samhället, som industrin och vården.

Diskussioner om hållbarhet

Även på den regulatoriska sidan fanns en stor bredd i diskussionerna. Den pågående direktivsöversynen diskuterades av de europeiska deltagarna. Det var också mycket diskussioner om Agenda 2030 och hållbarhet. Även digitalisering fanns med som ett övergripande tema. Givetvis fanns det diskussioner om spektrum också och hur spektrum kan användas för att främja bredbandsmål och 5G-utveckling. Vår ställföreträdande gd, Catarina, deltog i en panel om ”spectrum pricing”, där olika medlemsstaters förhållningssätt till prissättningen av spektrum diskuterades.

Sverige kom väl ut i alla diskussioner, inte minst inom spektrumhanteringen, men deltagandet ger också idéer om vad som kan göras annorlunda. Det ger också en inblick i vad infrastrukturen faktiskt kan användas till och vilka tjänster som kan bli aktuella.

Mobile World Congress

I veckan anordnades Mobile World Congress i Barcelona.

Ola Bergström

Av Ola Bergström
chef för enheten för internationell samordning

På väg mot nya regler om datalagring för brottsbekämpning

I torsdags tillsatte regeringen en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp i den dom som kom i december 2016.

EU-domstolen säger bland annat att EU-stadgan hindrar nationell lagstiftning som föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafik- och lokaliseringsuppgifter. Medlemsländerna kan däremot ha förebyggande regler om riktad lagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Reglerna måste ställa upp villkor som klart avgränsar åtgärdens omfattning och den berörda personkretsen. Inhämtning måste grundas på objektiva kriterier för tillgång till uppgifterna och måste underkastas förhandskontroll av en domstol eller oberoende myndighet.

Det kan vara intressant att se tillbaka på hur diskussionen om datalagring för brottskämpande ändamål sett ut historiskt och var vi står i dag.

Från nationella regler till EU-initiativ

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har haft möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

Osäkerhet när direktivet förklarades ogiltigt

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera teleoperatörer med att lagra trafikdata.

I vissa länder upphävde man de nationella reglerna, medan det i andra länder konstaterades att de nationella reglerna inte led av samma brister som direktivet och kunde fortsätta tillämpas. I Sverige kom en offentlig utredning fram till att den svenska regleringen, utöver de regler som kom från EU-direktivet, även innehöll andra bestämmelser som sammantaget innebar att reglerna inte stred mot EU-rätten.

Reglerna prövas i domstol

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade efter att utredningen lämnat sitt betänkande ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades och ett av målen, det mot operatören Tele2, gick hela vägen till kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen. EU-domstolens avgörande kom som sagt i december 2016.

Läget, där vi står i dag, är att det är upp till kammarrätten att avgöra det svenska målet med vägledning från EU-domstolens förhandsavgörande. Rätten har redan beslutat att PTS föreläggande inte ska gälla i väntan på domen. Flera svenska operatörer har på eget initiativ slutat att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Eftersom kammarrätten beslutat om inhibition och målet inte är avgjort vidtar PTS inga tillsynsåtgärder utifrån de regler som är under prövning i domstol.

PTS välkomnar den utredning som regeringen tillsatt och ser fram emot att bidra till att utredningen föreslår väl avvägda regler som tillgodoser både samhällets behov av brottsbekämpning och individers rätt till konfidentiell kommunikation och personlig integritet.

Dan Sjöblom

Av Dan Sjöblom
Generaldirektör PTS