Samverkansgrupp snabbar på återställningen av elektroniska kommunikationer

Precis nu när detta blogginlägg publiceras sätter sig över 30 representanter från 17 olika myndigheter och operatörer sig i skolbänkarna på Försvarshögskolan i Stockholm. Tillsammans utgör de den Nationella telesamverkansgruppen (NTSG).

Under två dagar ska de utbildas av PTS och Försvarshögskolan om det förändrade säkerhetspolitiska läget och hur sektorn elektronisk kommunikation kan stödja Försvarsmakten och det civila samhället vid höjd beredskap. Utbildningen är en del av övningen Telö 17, som arrangeras av PTS med stöd av Försvarshögskolan.

Sannolikheten att du har hört talas om NTSG är inte så stor, så därför tänkte jag passa på att berätta mer om den. För i ett krisläge när de elektroniska kommunikationerna är påverkade är NTSG mycket viktigt.

Bildades 2005

NTSG är ett frivilligt samarbetsforum som ska stödja återställandet av infrastrukturen för elektroniska kommunikationer, däribland telefoni och bredband, vid allvarliga störningar i samhället. Gruppen bildades redan 2005.

Vid en allvarlig störning är det av stor vikt att snabbt få fram en så korrekt bild över läget som möjligt. NTSG samlar in information till lägesrapporter till PTS. Gruppen delger också sina medlemmar den gemensamma lägesbilden för sektorn, som PTS ansvarar för, och andra lägesbilder – exempelvis från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. På så sätt får många delar av samhället snabbt så korrekt information om läget som möjligt, som underlag till beslut om åtgärder.

NTSG svarar även för att inventera och förmedla de resurser som finns tillgängliga inom medlemmarnas organisationer för att bidra till att avhjälpa konsekvenserna av en allvarlig störning. Det kan handla om att kraftsamla reparatörer till ett visst område eller att skicka trafik i varandras nät för att minska störningen.

Vid en allvarlig störning utarbetar NTSG förslag till koordinering och förslag till överenskommelser samt förslag till lösningar för att tillgodose identifierade behov.

Samverkan viktigt

Samverkan med andra aktörer i samhället är ett viktigt område för NTSG. Denna består både av intern samverkan mellan parter i NTSG och extern samverkan med olika aktörer vid en allvarlig störning i samhället.

Nu vet du lite mer om NTSG och varför denna ganska okända grupp är så viktig för att återställa de elektroniska kommunikationerna vid en allvarlig kris. Ganska bra att vi finns, eller hur?

Ps. Vi är NTSG: PTS, Trafikverket, Stokab, Svenska Kraftnät, TDC, Tele2, Telia Company, Telenor, Teracom, Hi3G (3), Stadsnätsföreningen, Skanova, IP-Only, Com Hem, Netnod, Försvarsmakten och MSB Rakel.

Mats Idberg

Av Mats Idberg
Projektledare PTS nätsäkerhetsavdelning. Sekreterare i NTSG.

Nu ser vi över bredbandsmarknaderna!

Syftet med PTS arbete är att ha bra spelregler på marknaden för elektronisk kommunikation, så att det blir långsiktigt hållbar konkurrens mellan olika aktörer. Då blir priserna lägre och utbudet bättre för slutkunderna.

En viktig uppgift i år är att analysera bredbandsmarknaderna (lokalt och centralt tillträde till nätinfrastruktur) i Sverige. De här marknaderna består både av privata små och stora aktörer, samt av exempelvis stadsnät och kommunala bolag. Utifrån analysen kommer vi sen besluta om marknaderna ska regleras, och i så fall hur.

Jag kommer i det här inlägget berätta lite mer om vårt arbete.

Först och främst – varför reglera?

PTS förhandsreglerar vissa marknader inom elektronisk kommunikation där en aktör potentiellt har möjlighet att utnyttja sin marknadsmakt gentemot sina grossistkunder och slutkunderna. PTS övergripande mål är att värna slutkundernas intressen och ibland krävs reglering för att ge förutsättningar för en effektiv konkurrens.

Innebörden av förhandsreglering är att aktören är tillräckligt stark för att ha förutsättningar för att kunna skapa konkurrensproblem, det betyder inte att den aktören agerar felaktigt. En nätägare som redan beter sig konkurrensvänligt på alla sätt kommer sannolikt inte att behöva agera annorlunda med anledning av en eventuell kommande reglering.

Analys av hur marknaderna ser ut

Första steget i analysen är marknadsavgränsningarna, just nu tittar vi hur de olika bredbandsmarknaderna ska avgränsas – alltså hur marknaden för exempelvis en bredbandstjänst ser ut geografiskt och produktmässigt.

Tidigare har PTS bedömt att det finns en nationell bredbandsmarknad, men det är inte säkert att det behöver vara så fortsättningsvis. I andra länder har man i ett antal fall kommit fram till att det finns mindre geografiska delmarknader; till exempel regionala eller lokala.

I ett tidigare blogginlägg har vi beskrivit en central frågeställning kopplat till den produktmässiga avgränsningen, nämligen i vilken utsträckning koppar och fiber kan anses vara utbytbart. Vi har gjort en rapport kring utbytbarheten mellan olika bredbandstekniker på tre till sex års sikt. Rapporten visar att koppar och fiberbaserat bredband i en framåtblickande analys med största sannolikhet kommer vara på olika produktmarknader. De glider med andra ord på sikt isär (läs mer i PTS rapport).

Är man stor måste man vara snäll

Nästa steg i analysen att se om det finns bredbandsoperatörer med betydande marknadsinflytande. Dessa operatörer kallas ibland SMP-aktörer (”Significant Market Power”). Om PTS identifierar en eller flera SMP-aktörer ska vi se till att aktören beter sig korrekt mot sina grossistkunder genom att ålägga proportionerliga skyldigheter, vilket är sista steget i analysen.

I dag är det Telia som bedömts vara den dominerande aktören, på en nationell bredbandsmarknad. Telia har därför ålagts vissa skyldigheter, till exempel att ge andra operatörer möjlighet att köpa tillträde till accessnätet, för att kunna erbjuda bredbandstjänster till slutkunder.

Vi har inte börjat analysera vilka regler som ska gälla för den eller de aktörer som den här gången bedöms ha betydande marknadsinflytande. Det kommer senare i processen.

Samråd och samarbete viktigt

Vid olika tillfällen under processen kommer vi att vända oss till bredbandsaktörerna. Det handlar dels om informationsinhämtning exempelvis via enkäter, men också om att via samråd få aktörernas synpunkter på exempelvis marknadsavgränsningarna.

Under analysfasen samlar vi in en större mängd uppgifter för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Ju fler som svarar på våra frågor och samråd, desto bättre beslut kan vi fatta.

Tanken är sedan att PTS ska fatta beslut om ny reglering nästa år, 2018.

Tydlig process

Vi kommer att försöka ha en mycket tydlig och transparent process för det här arbetet. Det är viktigt för oss att marknadens aktörer känner till PTS arbete och har förtroende för vår regleringsprocess.

Den som vill ha mer information är välkommen att besöka vår webbplats.  Där har vi samlat information om vår process och hur regleringen fungerar.

Läs mer om

 

Kristina Mellberg

Av Kristina Mellberg
Chef för enheten för accessinfrastruktur vid konkurrensavdelningen

Så arbetar PTS för ett öppet internet

Ett öppet internet och vad det egentligen innebär har diskuterats och debatterats under många år världen över. I grund och botten handlar det om att slutanvändare ska ha rätt att över internet få tillgång till och distribuera information och innehåll samt använda och tillhandahålla applikationer och tjänster som de själva valt. Operatörer ska som huvudregel inte särbehandla trafik på internet genom att prioritera, sakta ned eller blockera trafik.

Förra våren blev Telias erbjudande om fri surf på vissa utvalda sociala medier särskilt uppmärksammat när det lanserades strax innan EU:s gemensamma regelverk (förordningen) om bl.a. ett öppet internet började gälla. PTS har under fjolåret granskat det erbjudandet tillsammans med Telias erbjudande om fri surf lyssna och Tres erbjudande om fri surf på musikstreaming.

Granskningen är avgränsad till trafikhanteringen

I tillsynen har PTS granskat den hantering av trafik som sker när slutanvändarnas avtalade datavolym är förbrukad. Något förenklat innebär det att den generella internetåtkomsten blockeras samtidigt som det ges fortsatt tillgång till vissa utvalda tjänster och applikationer.

PTS bedömning är att denna typ av trafikhantering står i strid med förordningens bestämmelse i artikel 3.3. Bestämmelsen sätter ramarna för hur exempelvis operatörer får hantera trafiken över internet. I tillsynsprocessen har Tre valt att frivilligt justera sitt erbjudande för att vara i linje med PTS bedömning. Telia har däremot valt att fortsätta med sina erbjudanden och PTS har därför fattat ett beslut och förelagt Telia att rätta sig.

Telia har överklagat beslutet. Kammarrätten har beslutat att PTS föreläggande tills vidare inte ska gälla (inhibition), vilket innebär att Telia för närvarande kan fortsätta tillämpa erbjudandena. Förvaltningsrätten har nu att avgöra om PTS bedömning varit riktig.

Telia har sedan PTS beslut valt att inkludera ytterligare tjänster i sitt erbjudande om fri surf på sociala medier. Det påverkar dock inte den principiella bedömning som myndigheten gjort i frågan om den trafikhantering som sker när den avtalade datavolymen är förbrukad.

Viktigt följa den långsiktiga marknadsutvecklingen

PTS kan konstatera att det som rapporteras i media ofta fokuserar på den fria surfen i sig, eller vad som också brukar kallas ”zero rating”. Det som är viktigt att påpeka är att myndigheten i de ärenden som nu är aktuella inte granskat om Telias (eller Tres) zero rating-erbjudanden som sådana är tillåtna enligt förordningen. Sådana bedömningar måste göras med utgångspunkt i en annan del av förordningens bestämmelser.

Förordningen uppställer inte ett absolut förbud mot zero rating, dvs. nollprissättning av en viss typ eller kategori av trafik. Vad gäller den typen av affärsmetoder är det upp till PTS att göra en bedömning i varje enskilt fall. Avgörande är om konkurrenssituationen på sikt riskerar att påverkas negativt och om slutanvändarnas rättigheter i praktiken begränsas väsentligt.

Internetmarknaden är dynamisk där nya erbjudanden är vanligt förekommande. Myndighetens bedömning av ett erbjudande är bl.a. beroende av internetleverantörernas och de berörda tjänsteleverantörernas marknadsställning.

Reglerna ska tillämpas i hela EU

Förordningens bestämmelser gäller på samma sätt inom hela EU. Därför görs det emellanåt jämförelser mellan hur PTS och andra regleringsmyndigheter agerar. Så långt ser vi att tillämpningen av bestämmelserna är samstämmig även om exempelvis den belgiska myndigheten har gjort en granskning utifrån en annan bestämmelse i regelverket än den PTS har utgått från i den ovan beskrivna tillsynen.

PTS kommer fortsätta granska de erbjudanden och ageranden på marknaden som omfattas av lagstiftningen om ett öppet internet. På det sättet vill PTS successivt klargöra reglerna för marknadsaktörer och slutanvändare. PTS vill även fortsatt ha en nära dialog med de aktörer som berörs av förordningen, inte minst för att räta ut frågetecken för att underlätta för marknaden att fortsatt tillgängliggöra ett öppet internet för svenska slutanvändare. Mer information om regelverket finns här.

Emma Närvä

Av Emma Närvä
Chef för enheten för elektroniska kommunikationstjänster.